Guds Generalplan 6, Jesu
Evangelium
Jesus är
trädgårdsmästaren i Guds Lustgård, i
församlingen, det är han som ansar, det är han som planterar, det är han som
ser till att Lustgården förblir en lustgård.
1 mos 2:15 <Trad:> Och Guds Jashve tog människan [Adam] och
satte honom i Edens lustgård för att arbeta där och för att bevara den.
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son togs emot som Adam [människan,
den blodröde] och sattes hos honom i församlingens hägn [inhägnad,
trädgård] för att arbeta där och för
att bevara den.
| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son tog emot Adam [människan, den
blodröde] och satte honom i församlingens område [inhägnad, trädgård] för att
arbeta där och för att bevara den.
1 mos 2:16 <Trad:> Och Guds Jashve befallde människan [Adam], han
sade till honom: Från födan på alla träd i trädgården skall du äta.
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son befallde Adam [människan,
den blodröde] han sade till honom: Från allt jag gör
fulländat [leder, tar emot] från alla
stadgar i hägnet [trädgården], skall du ta till dig.
1 mos 2:17 <Trad:> Men av kunskapens träd på gott och ont skall du
inte äta, för när du äter av det skall du döden dö.
|
<Alt:> Men du skall inte [inte bara] ta till dig av den luriga
stadgan, den med rätt och fel [att regera], för när du tar till dig av den kommer du att döden dö.
| <Alt2:> Men av de luriga träden [reglerna] som är vackra men
giftiga skall du inte äta för när det blir din föda, kan du döden dö.
Hela Guds lustgård är till för oss och alla
träden är bra, alla regler som finns i Jesu lustgård skall vi använda och ta
till oss. Men det finns en sak som vi skall akta oss för och det är de luriga
regler som kräver absolut lydnad och som används fel. Dessa regler som säger
att i dem finns frälsningen, följer vi reglerna då blir vi goda annars onda.
Det är fel.
Det är Jesus som ger frälsning. Inte regler, och de regler som han gav oss de skall ses i
hans ande och ledning. Då ger de liv. Då får vi leva i Jesu lustgård, en
lustgård där Jesus ständigt är närvarande och leder oss rätt.
1 mos 2:18
<Trad:> Och Guds Jashve sade: Det är inte bra att människan [Adam]
är ensam, jag skall göra en hjälp som motsvarar honom.
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son sade: Det är inte bra att Adam [människan, den blodröde] är
tillsammans med lögnarna, jag skall göra åt honom ett hägn som möter det
behovet.
1 mos 2:19
<Trad:> Och Guds Jashve formade från marken alla markens djur och alla fåglar i himmelen, och han förde fram dem
till människan [Adam] för granskning och allt som människan [Adam] kallade
den levande varelsen det var dess namn.
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son lät det formas från mänskligheten
[den kvinnliga människan], allt
ondskans [hustruns] liv, och
allt himmelskt mörker och han offrade Adam [människan, den blodröde], för till
honom kallar han var och en till att godkänns, och all välsignelse, Adams
[människans, den blodrödes] levande ande, vars auktoritet består,
proklamerar han till var och en.
| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son
formade från mänskligheten allt kraftfullt liv och allt det väldiga namnets
strålglans och han för fram inför Adam [människan, den blodröde], det levandes
liv, och det han proklamerar över var och en, det var dennes karaktär
[position].
1 mos 2:20
<Trad:> Och människan [Adam]
namngav med namn alla
boskapsdjur och alla himmelens fåglar och alla markens djur, men åt människan
[Adam] fanns inte någon hjälp som
motsvarar honom.
|
<Alt:> Och Adam [människan, den blodröde] proklamerade
med position, alla de tysta och allt det väldiga namnets strålglans och allt
det kraftfulla livet, men för Adam [människan,
den blodröde] fanns inget
stöd [skydd, inhägnad] som motsvarade honom.
Gud gör nu djuren. Levande varelser
men som inte kommer från Jesu liv. När Gud för fram de här för att dömas
genom Jesus, Adam sätter namn på dem, så är ingen av dem godkänd. Det
behövdes något mer, för att komma upp i den nivån Gud ville ha.
1 mos 2:21
<Trad:> Och Guds Jashve lät en djup sömn falla över människan
[Adam], och när han sov tog han ett revben och återställde med kött i
stället.
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son föll i djup sömn, det är den
offrade Adam [människan, den blodröde], och han skall bli gammal, och han accepterade att jag tar bort
som ett resultat av att jag böjde ner honom, och han återställer med
evangelium er grundval.
Jesus är lösningen. Det är genom
att ha offrar sig, genom att han blir nerböjd och borttagen, som evangelium,
det glada budskapet kommer fram.
1 mos 2:22
<Trad:> Och Guds Jashve byggde, av revbenet som han tagit från mannen
[Adam], kvinnan [Eva] och kom med henne till mannen [Adam].
|
<Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds sons födelse, den man böjt, välsignelsen
[sanningen] man vunnit på grund av
Adam [människan, den blodröde], kom Eva [kvinnan] till del, och man kom med henne till Adam [mannen, den
blodröde].
Jesu välsignelse kommer nu Eva, kvinnan, till del. En symbol för församlingen, för
människan som lever i Jesus, i Jesu försoning.
1 mos 2:23
<Trad:> Och mannen [Adam] sade: Denna gång är det ben av mitt
ben och kött av mitt kött. Hon skall kallas kvinna [Eva] ty från man är
hon tagen.
|
<Alt:> Och Adam [människan, den blodröde] sade:
Denna gång är det kraft av min kraft och evangelium av mitt evangelium. Detta skall var och en proklamera, för från
mig som är den verkliga existensen är denna lära.
Nu är det godkänt. Det är kraft
i församlingen, kvinnan, när Jesus är med, och nu kommer evangeliet ut,
och det är viktigt att det här kommer ut, för det är Gud själv som säger
det här. Det är han som är den verkliga existensen, Han som är verkligheten
omkring oss.
1 mos 2:24
<Trad:> Därför skall en man överge sin far och sin mor och fästa sig
vid sin hustru och de skall vara en kropp.
|
<Alt:> Därför skall en människa
överge sitt mummel och sitt rytande och hålla sig till sin hustru [kvinna, eld]
och de skall vara ett evangelium.
Jesus och församlingen är ett. Det är viktigt att församlingen, Guds folk är lyhört och lever i Jesus, i hans evangelium, i hans kraft, i hans nåd. Först då fungerar det som Gud har tänkt sig. Då
har vi den människa som är Guds avbild.
Som är Guds blod. Som vi läste om i 1 Mos 1:28.
Och i Guds församling är det varken mummel eller rytande utan det är Jesus
som är kraften.
1 mos 2:25
<Trad:> Och mannen [Adam] och hans hustru var båda nakna [listiga] och skämdes
inte inför varandra.
|
<Alt:> Och både Adam [människan, den blodröde] och hans
hustru [kvinna, eld] var visa [tillsammans] och stoppade inte varandra.
Mellan Jesus och hans församling skall allt vara uppenbart,
den fulla sanningen skall råda. Det
är först då som livet i Jesus fungerar för människan, församlingen. Det är först
då som Jesu kraft blir den del av oss, som Gud tänkt sig. Då blir församlingen
vis, och det evangelium som skall komma ut i hela världen kommer ut.
Karl Håkan