Guds frälsningsplan 11, Striden mellan Gott och Ont började direkt

 

Guds frälsningsplan 11,

Striden mellan Gott och Ont började direkt

 

Striden mellan Gud och djävulen, mellan Gott och ont började direkt, och den har pågått hela tiden.
 
Vi läser här hur det blev kväll och det blev morgon den första dagen. Och vi ser alltså att ljuset lyser inte hela tiden. Fast Gud har skapat ljuset så tar mörkret fortfarande för sig och kampen mellan gott och ont fortsätter.
 
1 Mos 1:5 <Trad:> Och Gud kallade ljuset för dag och mörkret kallade han natt, och den första dagen blev kväll och det blev morgon.
| <Alt:> Och Gud ropade till livet [ljuset, visdomen], var varm [dag], och till döden [mörkret] ropade han till omvändelse [natt], och den 1:a perioden blev vidgjord och var omhändertagen.

 

Guds frälsningsplan 10,

Sanningen är god

 

Ljuset står för sanningen. Ett liv i ljus gör att man ser hur det är. Då kan inte lögnerna längre härska och lögnens fader, Djävulen, får ge sig iväg. Hans makt är besegrad.
 
Och då ser man skillnad på sanning och lögn, Ljus och mörker, och det är den skillnaden som Gud markerar här. För Gud är sanning, det vi ska ha, lögn tillhör inte Gud.
 
1 Mos 1:4 <Trad:> Och Gud såg att ljuset var gott och Gud skiljde mellan ljuset och mörkret.
| <Alt:> Och Gud såg att livet [ljuset, visdomen] var välsignat och Gud skiljde mellan livet [ljuset] och döden [mörkret].

Guds frälsningsplan 9, Gud tände det Andliga ljuset redan första årtusendet

 

Guds frälsningsplan 9,

Gud tände det Andliga ljuset redan första årtusendet

 

Genom de här åtgärderna och händelserna som vi gått igenom i tidigare artiklar så tände Gud det Andliga ljuset. Det var inte längre totalt mörker, som det varit tidigare utan man kunde börja se med sina Andliga ögon.
 
1 Mos 1:3 <Trad:> Och Gud sade: Det skall bli ljus, och ljuset blev till.
| <Alt.> Och Gud deklarerade: Det skall komma liv [ljus, kunskap], och det kom liv [ljus, kunskap].
| < Alt2: > Och Gud sade: Det blir ljust, och det blev ljust. 

Ändetiden 4,

Före Guds insatser var allt Andlig tomhet

När Gud började sitt verk med människosläktet, att skapa människan till sin avbild för 6000 år sedan så var allt tomhet, andligt sett. Det var mörker, andligt sett. Människorna levde i okunskap. Ja de levde på vildarnas nivå. Där tomhet mörker och okunskap rådde. Det kan vi se när vi läser i Bibelns 2:a vers.

1 Mos 1:2 <Trad:> Och jorden var totalt tom och mörker var över urhavet [avgrunden]. Men Guds ande var i rörelse över vattenytan.

| < Alt: > Och den fasta grunden var kaotisk och tom och död var över dess tomhet. Men Guds ande blåste på dem, vem som helst, rakt på. 

Men Gud brydde sig och hans Ande blåste på människorna. Han tog sig an dem och han började sitt verk och i den 3:e versen kan vi läsa

Frälsaren 86,

Jesus är vårt ljus

I Frälsningen lever vi i ljuset. I det Andliga ljuset. Jesus är ljuset. I honom finns sanningen.

Upp 21:23. Och staden behöver inte solen eller månen för att ha ljus i sig, för Guds strålglans lyser i den och dess lampa är Lammet.