Den Andliga världen 40,
Eller gäller det här Kyrkan
Som vi skrev tidigare så kan man tillämpa det här kapitlet helt och hållet på Kyrkan. Och då har också de här versarna Upp 18:15 – 19 en tillämpning på Kyrkan.
Vi kan se hur Kyrkor genom tiderna har blivit verktyg för att samla pengar. Människor har haft sin försörjning genom Kyrkan och somliga har försett sig mer än nödvändigt. Ja de har blivit som handelsmän i Andlighet, som sålt Religiösa upplevelser.
Men nu är det alltså slut. Kyrkan är ingen mjölkko längre. Mjölken har sinat.
Upp
18:15 Handelsmännen, som handlar med dessa saker, och som gör sig rika
[skaffar sig välstånd] från henne, skall ställa
sig långt bort från henne av rädsla för
hennes möda [plåga], klagande och sörjande.
Upp
18:16 och säger: Ack och ve, den väldiga staden, som är insvept i fint linne
och purpur och scharlakan, och täckt [förgylld] med guld och med värdefull sten
och pärlor.
Upp
18:17 För på en timme [en kort tid] ödeläggs så stor rikedom [väldigt
välstånd], och varje styrman [ledare] och folket på alla skeppen och sjömän och
alla som arbetar [arbetade] på havet, ställer sig på avstånd.
Upp
18:18 Och de ropar, när de iakttar hennes eldprovs rök, och säger: Vem är lik den stora staden.
Upp
18:19 Och de kastar
smuts [jord] på de ansvariga [överhuvudena] och ropar, klagande och sörjande,
och förklarar: " Ack och ve, den väldiga staden, genom den blir alla rika
[får alla välstånd] som har skepp på havet, för hennes värdefulla saker, för på
en timme [kort tid] förkastas [ödeläggs] hon.
