Ändetiden 298,

Glädjen är stor bland Guds verkliga folk

Vi ska glädja oss när Gud dömer den Falska Kyrkan. För nu kan Guds verkliga folk komma fram.

Upp 18:20 Gläds över henne, Guds boning [himmel] och de heliga apostlarna och profeterna, för Gud dömer er dom över henne.

Ändetiden 297,

Interna strider fyller Kyrkan

Vi ser det idag, hur det är interna strider i Kyrkan. Kyrkan ska vara fridens plats. Men ser man på saker som hänt i församlingar och kyrkor, så har det ofta varit strider och schism. 

Och det kan vi alltså också se här. I vers 19 läser vi om det.

Upp 18:19 Och de kastar smuts [jord] på de ansvariga [överhuvudena] och ropar, klagande och sörjande, och förklarar: " Ack och ve, den väldiga staden, genom den blir alla rika [får alla välstånd] som har skepp på havet, för hennes värdefulla saker, för på en timme [kort tid] förkastas [ödeläggs] hon.

Ändetiden 296,

Katastrofen är ett faktum, Kyrkan har fallit hop

Det är intressant men det som finns uppräknat i Upp 18:12 -13. Det är saker som finns när det är väckelse. När det är kraft i församlingen. Då finns det i äkta vara, Evangelium, Renhet, Frälsning, Styrka, etc.

Men när sedan väckelsen dör ut då försvinner det. Då får vi det tillstånd som vi har idag i många Kyrkor. Jesus finns inte där längre. De är inte längre frälsnings kyrkor med kraft.

Allt det här som var något är borta. Tomt. Meningslöst. Det finns inget i Kyrkan längre att handla med, att känna pengar på.

Upp 18:11 Och jordens [markens, landets] handelsmän klagar [jämrar sig] och sörjer över henne, därför att ingen längre köper deras bördor [laster, skeppslaster].

Upp 18:12 Last av guld och av silver och av värdefull sten och av pärlor och av fint linne och av purpur och av silke och av scharlakansrött och av allt slags välluktande trä och alla slags saker [arbeten] i elfenben och saker [arbeten] av värdefullt trä och av koppar och av järn och av marmor

Upp 18:13 och kanel och rökelser och balsam [välluktande olja, smörjelse] och rökelse [rökelseharts] och vin och olivolja och fint mjöl och vete och djur [boskap, kor, ägodelar] och får och hästar och vagnar och kroppar [slavar] och människoliv [människosjälar].

Upp 18:14 Och begärets skörd av din själ [liv] försvinner, från dig och allt det överdådiga och strålande, försvinner från dig, och inte på något vis kan du längre finna dem.

Upp 18:15 Handelsmännen, som handlar med dessa saker, och som gör sig rika [skaffar sig välstånd] från henne, skall ställa sig långt bort från henne av rädsla för hennes möda [plåga], klagande och sörjande.

Upp 18:16 och säger: Ack och ve, den väldiga staden, som är insvept i fint linne och purpur och scharlakan, och täckt [förgylld] med guld och med värdefull sten och pärlor.

Upp 18:17 För på en timme [en kort tid] ödeläggs så stor rikedom [väldigt välstånd], och varje styrman [ledare] och folket på alla skeppen och sjömän och alla som arbetar [arbetade] på havet, ställer sig på avstånd.

Ändetiden 295,

Kyrkan är inte längre lönsam

Ingen betalar längre för att få det kyrkan har. För det finns inget. Den Business som förr bedrevs har upphört.

De som levde på Kyrkan, var som handelsmän i Andliga ting, får idag hitta annat att göra.

Upp 18:11 Och jordens [markens, landets] handelsmän klagar [jämrar sig] och sörjer över henne, därför att ingen längre köper deras bördor [laster, skeppslaster].

Upp 18:12 Last av guld och av silver och av värdefull sten och av pärlor och av fint linne och av purpur och av silke och av scharlakansrött och av allt slags välluktande trä och alla slags saker [arbeten] i elfenben och saker [arbeten] av värdefullt trä och av koppar och av järn och av marmor

Upp 18:13 och kanel och rökelser och balsam [välluktande olja, smörjelse] och rökelse [rökelseharts] och vin och olivolja och fint mjöl och vete och djur [boskap, kor, ägodelar] och får och hästar och vagnar och kroppar [slavar] och människoliv [människosjälar].

Ändetiden 294,

42 år är en timme i profetian

I den text vi tittade på i förra avsnittet har vi ytterligare en intressant sak och det är uttrycket, på en timme.

I profetiska sammanhang är tiden indelad i dagar. Och det ser vi redan i 1 Mos 1, med Guds 6 skapelsedagar. Där är varje dag en tidsrymd av 1000 år i Guds Andliga skapelse, och vi kan läsa om det här i Ps 90:4 och 2 Pet 3:8 där det står: För Gud är en dag som 1000 år och 1000 år som en dag.

En timme är ett 24:e dels dygn, och 1/24 del av 1000 år är 42 år. Och det är alltså den tidsrymd som Gud ska använda, eller snarare har använt, för att störta den Korrupta Kyrkan.

Upp 18:9 Och jordens konungar, som horar [dyrkar avgudar] och lever i lyx [överflöd] med henne, skall klaga och skall jämra sig över henne, när de ser röken från hennes bränning.

Upp 18:10 De har stannat på avstånd av rädsla för hennes pina [möda] och säger: Ack och ve, den stora och mäktiga staden Babylon, för på en timme [en tid, plötsligt] kommer din dom.

Ändetiden 293,

Vårt moderna samhälle tar avstånd från Kyrkan

Ledarna på jorden tar avstånd från Kyrkan. De har tidigare levt på att föra fram sin positiva hållning till Kyrkan men idag är det tvärs om, åtminstone i vårt land, ja i hela västvärlden.

Och det här kan vi också läsa om i Profetian. Här står det i Upp 18:9 – 10.

Upp 18:9 Och jordens konungar, som horar [dyrkar avgudar] och lever i lyx [överflöd] med henne, skall klaga och skall jämra sig över henne, när de ser röken från hennes bränning.

Upp 18:10 De har stannat på avstånd av rädsla för hennes pina [möda] och säger: Ack och ve, den stora och mäktiga staden Babylon, för på en timme [en tid, plötsligt] kommer din dom.

Ändetiden 292,

Jesus dömer Kyrkan till Andlig Hungersnöd och Död

Domen kommer över kyrkan. Det ska bli Andlig hungersnöd, Andlig fattigdom. Kyrkan ska präglas av sorg.

Det är precis som det är idag. Man klarar inte av att sjunga gamla goa Hallelujasånger längre.

Upp 18:8 Därför på en dag skall plågan komma, död och sorg och hungersnöd och i eld skall hon brännas upp, för mäktig är Jesus [Herren], den Gud som dömer henne.

Ändetiden 291,

Den Korrupta och Falska Kyrkan förhärligar sig själv

Själv ser inte Kyrkan hur eländig den är. De skryter om sig själv och förser sig och lever i överflöd.

Att stanna upp, läsa Guds ord, och känna efter hur det verkligen är det är inte Kyrkans grej idag.

Upp 18:7 Så mycket som hon förhärligar sig och lever i överflöd, så mycket skall ni gengälda henne med plåga och sorg, för i sitt hjärta säger hon, jag sitter som en drottning och jag är inte änka och jag skall absolut inte känna någon sorg.

Här känner vi igen den sista församlingen, Laodicea, i Upp 3.

Upp 3:14. Och skriv till Laodiceernas församlings ängel [budbärare]. Han som är Amen, det pålitliga och sanna vittnet, begynnelsen på Guds skapelse, säger:

Upp 3:15. Jag vet ditt handlande [arbete, slit], att du inte är kall och inte heller varm, jag skulle önska att du vore kall eller varm.

Upp 3:16. Således eftersom du är ljum och inte kall och inte heller varm, vill jag spy ut dig ur min mun.

Upp 3:17. Eftersom du säger att jag är rik och jag har välstånd och ingen saknad har jag. Och du vet inte att du är eländig [prövad, lidande] och ömklig [eländig, beklagansvärd] och fattig och blind och naken.

Ändetiden 290,

Kyrkan har blivit som berusad

Vi ser här alltså att Kyrkan kommer att bli som en drucken. Förförd och tappa förmåga att tänka klart.

Och åter igen känner vi igen oss i kyrkan idag. Hela Kristenheten i Sverige har blivit som förförd, förtrollad.

Upp 18:6 Besvara henne lika och gengälda henne dubbelt, till er del, efter hennes gärningar. Häll i dubbelt åt henne i den bägare i vilken man fyller.

Ändetiden 289,

Lämna den Korrupta Kyrkan

Kyrkan är dömd och plågan ska komma så det är bäst att lämna innan det är för sent, plågan kommer och fallet kommer.

Upp 18:4 Och jag hör en annan röst [ljud] från himlen som säger: Gå ut från henne mitt folk, så att ni inte har delaktighet i hennes synder, och så att ni inte får av hennes plåga [förbannelse].

Upp 18:5 För hennes synder når upp till himmelen och Gud minns hennes onda handlingar.