230409 Påskdagen och Uppståndelsen

 

230409 

Påskdagen och Uppståndelsen

 

När vi nu läst Bibelord om Långfredagen i det förra inlägget får vi också nu läsa ord om Jesu uppståndelse och här har vi Johannes ord:
 
Joh 20:1. Och den första dagen i veckan går Maria Magdalena tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt [dunkelt] till graven, och hon ser att stenen har tagits bort från graven.
Joh 20:2. Och hon springer och hon kommer till Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippa] och till den andre lärjungen som Jesus älskade. Och hon säger till dem: Nu har de tagit bort Jesus [Herren, Jashve] från graven och vi vet inte var de har lagt honom.
Joh 20:3. Då går Petrus och den andre lärjungen ut och de kom till graven.
Joh 20:4. Och de två sprang tillsammans, och den andre lärjungen springer då fortare än Petrus och kommer fram först till graven.
Joh 20:5. Och när han böjer sig in ser han linnebindlarna som ligger där, men han går inte in.
Joh 20:6. Och Simon Petrus kommer, han som följer efter honom och han går nu in i graven och han ser linnebindlarna som ligger där.
Joh 20:7. Och duken som var på huvudet, ligger inte bland linnebindlarna utan den hade vikits ihop och lagts på ett ställe.
Joh 20:8. Och då också den andre lärjungen, han som kom först till graven, nu går in, ser han också och tror.
Joh 20:9. För de hade inte förstått skriften ännu, att det är nödvändigt att resa upp honom från de döda.
Joh 20:10. Och lärjungarna går därifrån hem till sig igen.
Joh 20:11. Och Maria [upprorisk, rebell, boskapssköterska] hon hade stått utanför graven och gråtit, och medan hon grät tittar hon in i graven.
Joh 20:12. Och hon såg två änglar i vitt, sittande, en vid huvudet och en vid foten, där Jesu kropp var lagd.
Joh 20:13. Och de säger till henne: Kvinna varför gråter du. Hon säger till dem: För att de har tagit bort min Jesus [Herre, Jashve] och jag vet inte var de nu lagt honom.
Joh 20:14. Och detta svarade hon medan hon vänder sig om [bakåt] från dem och hon ser Jesus stående där, men hon hade inte förstått att det är Jesus.
Joh 20:15. Jesus säger till henne: Kvinna, varför gråter du, vem söker du. Hon tänker att det är trädgårdsmästaren, hon säger till honom: Herre om du nu har fört bort honom, säg mig var du då har lagt honom, och jag kommer att ta bort honom.
Joh 20:16. Jesus säger till henne: Maria. Hon vänder sig då mot honom. Hon säger till honom: Rabuni [Rabbi, mästare, herre, lärare], det betyder mästare.
Joh 20:17. Jesus säger till henne: Rör mig inte, för jag har ännu inte stigit upp till min far. Men gå till mina bröder och säg till dem. Jag går till min far och er far och min Gud och er Gud.
Joh 20:18. Maria Magdalena går och berättar för lärjungarna att hon har sett Jesus [Herren, Jashve], och det han då sade till henne.
Joh 20:19. Och sent den första dagen i veckan, när dörrarna har stängts var lärjungarna samlade av rädsla för judarna. Då kommer Jesus och ställer sig mitt bland dem. Och han säger till dem: Frid med er.
Joh 20:20. Och medan han säger det, visar han dem händerna och sin sida. Och lärjungarna jublar när de ser Jesus.
Joh 20:21. Och Jesus säger sedan till dem en gång till: Frid med er, som Fadern har sänt mig sänder jag också er.
Joh 20:22. Och när han har sagt det andas [blåser] han ut och säger till dem: Tag emot helig ande.
Joh 20:23. Om ni förlåter någras synd [lagbrott] blir de förlåtna. Om ni binder några så har de blivit bundna.Upp 1:12. Och jag vänder mig om för att se rösten som talar med mig och när jag vänder mig om ser jag 7 ljusstakar av guld.
 
Och för att se Jesu i sin fullhet kan man läsa Upp 1:13 – 18 där Johannes beskriver Jesus bland sina sju församlingar:
 
Upp 1:13. Och i mitten av de 7 ljusstakarna, såsom en människoson, iklädd en dräkt som når till fötterna, och med livbälte av guld kring bröstet.
Upp 1:14. Och huvudet hans och håret är vitt [skinande], som vit [skinande] ull, som snö, och hans ögon är som flammande eld.
Upp 1:15. Och hans fötter är som brons, som glödgas i ugn, och hans röst är som ljudet av många vatten.
Upp 1:16. Och han har 7 stjärnor i sin högra hand och ett tveeggat svärd som kommer ut ur hans mun, och hans utseende är som solen, när den skiner i sin kraft.
Upp 1:17. Och då jag ser honom faller jag mot hans fötter som död, och han lägger sin högra hand på mig och säger till mig: Var inte rädd, jag är den förste och den siste.
Upp 1:18. Och levande, och jag blev död, och se jag är levande i evigheternas evigheter, Amen. Och jag har helvetets [dödsrikets] och dödens nycklar.
 
Jesus lever och kommer att leva i all Evighet och det fantastiska är att vi får vara med honom och också vi leva i alla Evighet.
 
Karl Håkan