230801 De är dödens likar

 

230801 

De är dödens likar

 

Jag har just gjort en översättning av Rom 1 och jag lägger ut den här. Den andra halvan är intressant för den låter nästan som en profetia av dagens situation. Och Speciellt den sista versen där vi läser:
 
De känner väl Guds påbud [förordning], att när de gör så är de verkligen dödens likar, men de är också eniga med dem som också gör så.
 
 
Rom 1:1. Paulus Jesu tjänare [slav] kallad till apostel av Messias [Kristus, den smorde], avskild till Guds Evangelium,
Rom 1:2. som han har lovat genom profeterna i sina heliga skrifter.
Rom 1:3. Om sin son som är av Davids ätt enligt sin mänskliga härkomst [enligt köttet].
Rom 1:4. Han som är förklarad [avskild] som Guds son i kraft av Helig Ande, sedan uppståndelsen från de döda, Jesus [frälsaren] Messias [Kristus], vår Herre.
Rom 1:5. Genom det får vi motta apostlaämbete genom nåd [som gåva] i lydig tro, bland alla hednafolk, till förmån för hans namn.
Rom 1:6. Också ni är kallade [inbjudna] till Jesus [Frälsaren] Messias [Kristus]
Rom 1:7. Till alla i Rom, kallade till Guds älskade, till helig glädje och frid från Gud vår Fader och Herren [Jashve] Jesus [Frälsaren] Messias [Kristus].
Rom 1:8. Till att börja med tackar jag min Gud på grund av Jesus [Frälsaren] Messias [Kristus] för alla er på grund av er tro, som omtalas i hela världen.
Rom 1:9. För min Gud är vittnet, honom som jag tjänar i min Ande med Evangelium om hans son, där jag omnämner er ständigt, i det jag gör.
Rom 1:10. Alltid ber jag i mina böner att jag allaredan nu må ha framgång i Guds vilja, så att jag kommer till er.
Rom 1:11. För jag längtar efter er, så att jag kan dela med mig av någon nådegåva, så att ni andligen blir styrkta.
Rom 1:12. Och att bli tröstad tillsammans med er, genom varandras tro, er men även min.
Rom 1:13. Och vidare vill jag att ni ska veta bröder, att jag många gånger planerat att komma till er, så att jag kunde skörda någon frukt bland er liksom bland de övriga hednafolken, men jag har hittills hindrats.
Rom 1:14. Greker och barbarer [utlänningar], kloka och dårar, är jag skyldig.
Rom 1:15. På detta sätt känner jag också skyldighet att predika för er i Rom.
Rom 1:16. För jag skäms inte för evangelium [det goda budskapet], Det är Messias [Kristi] och Guds kraft att predika till frälsning [räddning] för alla, till att tro på honom. Juden först med också greken.
Rom 1:17. För Guds rättfärdighet genom honom blir uppenbarad genom tro till tro. Som det har skrivits:  Den rättfärdige ska leva av tro.
Rom 1:18. För Guds vrede blir uppenbarad från himlen över människornas all gudlöshet och orättfärdighet. De har i verkligheten hållit fast vid ondskan.
Rom 1:19. För Guds uppenbarelse är bekant för dem, för Gud har visat sig för dem.
Rom 1:20. För från världens skapelse har hans osynliga verk kunnat förstås och bli kända, och hans eviga krafter och gudomlighet, därför finns det inget försvar för dem.
Rom 1:21. För de vet om Gud, men ärar honom inte som Gud och uttrycker tacksamhet, däremot blir de tomma i sina tankar [meningar] och förmörkas i sitt oförståndiga hjärta.
Rom 1:22. De säger sig vara kloka men blir till dårar.
Rom 1:23. Och de förändrar den odödlige Gudens ära till bilder som gjorts lika förgängliga människor och fåglar och fyrfotadjur och ormar [reptiler, smådjur]
Rom 1:24. Och därför överlämnar Gud dem åt deras hjärtans begär, till orenhet så att de vanärar sina kroppar med varandra.
Rom 1:25. De förändrar Guds sanningar till lögn och de tillber skapelsen i stället för skaparen, han den välsignade i evighet amen.
Rom 1:26. Därför överlämnade Gud dem till att utstå vanära [skam] och deras kvinnor bytte sitt naturliga sexuella umgänge [sysselsättning] till det mot naturen.
Rom 1:27. På samma sätt också männen då de lämnar det naturliga sexuella umgänget [bruket] med kvinnor och istället blir djupt upphetsade av åtrå till varandra, män till män. Den oanständighet som de åstadkommer och det resultat [lön] som det gav, var logisk utifrån deras villfarelse, de får själva motta det de gjort.
Rom 1:28. Och när de inte utforskar för att erkänna Gud, överlämnar Gud dem till ett odugligt förstånd så att de utför det som inte passar sig [inte anstår].
Rom 1:29. De blev helt uppfyllda av ondska, girighet, fördärv, de blir fyllda av avund [illvilja], mord, strid [träta], svek, dålig karaktär, och viskande
Rom 1:30. De är förtalare, gudshatare, förolämpare, övermodiga, skrytsamma, uppfinningsrika på ondska, olydiga mot sina fäder.
Rom 1:31. De är oförståndiga, opålitliga, hårdhjärtade, oförsonliga och skoningslösa.
Rom 1:32. De känner väl Guds påbud [förordning], att när de gör så är de verkligen dödens likar, men de är också eniga med dem som också gör så.
 
Karl Håkan