Anden i Ändetiden 87,

De tre onda Andarna verkar idag

Många går idag och väntar på Antikrist, men läser man Bibeln så finner man att i den sista tiden så ska det vara 3 onda Andar som verkar.

Alltså inte en person Antikrist utan tre onda Andar, det kan man se när man läser i Bibeln, i Uppenbarelseboken, om Vredesskålarna som är den sista delen av Ändetiden, innan Jesu kommer och segrar.

Vi kan läsa om de här i Upp 16:13 – 16. Där finns de tre Onda Andarna, och de kallas för Ormen, Vilddjuret och Den Falske Profeten.

Upp 16:13 Och jag ser, från drakens [ormens] mun och från vilddjurets mun och från den falske profetens [lögnprofetens] mun, 3 ondskefulla [orena, skamliga, grymma] andar [vindar, liv, krafter] lika paddor.

Upp 16:14 För det är onda andar, som gör tecken, för att gå ut till de styrande [konungarna] på jorden och hela världen, för att samla dem till krig, på den allsmäktige Guds väldiga dag.

Upp 16:15 Se jag kommer som en tjuv, välsignad den som vakar och den som bevarar sina kläder, så att han inte vandrar omkring naken och man får se hans blygd [skam, oanständighet].

Upp 16:16 Och han samlar dem till den platsen som på Hebreiska kallas Harmagedon *.

{* Harmagedon [Megiddos Berg], (se också likheten med Hamongog i Hes 39:11):

Hamongog = Larmande hopen, hopen som skall ta bort, hopen som rör sig i cirklar; Gogs tumult, Gogs hop

// Hamon <hmn> = tumult, oväsen, mängd, folkmassa

// Gog <gvg> = larma, klaga, fantisera, röra sig i cirklar, fest, dela, ta bort)}

Anden i Ändetiden 86,

Johannes ord om Antikrist

Johannes har också skrivit om Antikrist i sina brev och vi tittar också på några versar ur hans brev.

Här ser vi ytterligare vad som kännetecknar Antikrist.

Men också att eftersom redan många Antikrist har kommit är vi redan i den sista tiden.

1 Joh 2:18.  Barn, det är sista timmen [tiden] och såsom ni då har hört [förstår] Antikrist kommer [blir till], och nu har många Antikrist kommit [blivit till], därför vet vi att det är sista timmen [tiden].

1 Joh 2:22.  Vem är det som är lögnaren [förfalskaren] om inte han som förnekar att Jesus är Messias [Kristus]. Den är Antikrist, som förnekar fadern och sonen.

2 Joh 1:7.  Ty många bedragare har kommit till världen. Dessa som inte bekänner att Jesus [Frälsaren] Messias [Den smorde, Kristus] har kommit i köttet [som människa]. Han är bedragare [skojare] och Antikrist.

Anden i Ändetiden 85,

Paulus ord om Antikrist

Nu har vi alltså tittat på några olika ställen i Bibeln som går igenom ändens tid och sett om de inte innehåller något om Antikrist. Och i tre av dem mötte vi en motståndare till Israel som vi idag kan identifiera som Islam. Men någon individ såg vi inte utom möjligen i det sista avsnittet, men även där var det förmodligen Islam det talades om.

Då kan det vara lämpligt att läsa det ställe i Paulus brev 2 Tes 2:1 – 12 där han skriver om just Antikrist och jag har det här i en ny egen översättning.

Det vi ser när vi läser är åter Islam. Det är nämligen så att det står att Antikrist skall sätta sig i Templet och det som idag står på Tempelplatsen det är Klippmoské, Allahs helgedom har intagit Israels Guds plats, den plats där Templet stod.

2 Tess 2:1.  Och vi ber [önskar] er bröder, vad gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst, och vårt församlande [möte, sammankomst] till [på, mot, över] honom.

2 Tess 2:2.  Att ni inte plötsligt [snabbt] blir upprörda [skakar, vacklar] bort från förståndet, och inte heller bli rädda av det som sägs genom ande, eller genom ord eller genom brev från oss, gällande att Kristi dag har kommit.

2 Tess 2:3.  Ingen av er skall bli förvillad [bedragen], på inget sätt, angående om aldrig han skall [må] komma, för först är frånfallet [upproret, skiljandet, avsteget från sanningen] och syndens människa skall uppenbaras, undergångens [förtappelsens, ruinens, dödens] son.

2 Tess 2:4.  Motståndaren, som upphöjer sig över alla, han blir kallad Gud och helig, så att han sätter sig i Guds tempel, såsom Gud, för att visa att han själv är Gud.

2 Tess 2:5.  Minns ni inte dessutom att jag sa er detta när jag var hos er.

2 Tess 2:6.  Och den som nu håller tillbaka vet ni, tills denne blir uppenbarad [avslöjad], själv [honom] i sin egen tid.

2 Tess 2:7.  För som en hemlighet verkar redan laglösheten [ogudaktigheten, orättfärdigheten], men nu håller han tillbaka [håller han fast, har han], innan han skall träda fram vid midnatt [mitt i, bland].

2 Tess 2:8.  Och då kommer han att avslöjas som överträdare [laglös], som Jesus kommer att förtära med sin muns Ande, vid klarheten [uppenbarelsen, glansen] genom sin egen ankomst.

2 Tess 2:9.  Det är verkligen en närvaro enligt Satans verk, med all kraft och tecken och falska [lögnens] mirakel [under].

2 Tess 2:10.  Och med hjälp av all ondskans bedrägeri [villfarelse], ödeläggs [tillintetgörs ] de, i stället för den sanningens kärlek, som de inte mottagit, till frälsning för dem.

2 Tess 2:11.  Och därför skall Gud sända till dem villfarelsens kraft [inverkan] så att de tror på lögnen.

2 Tess 2:12.  Så att alla dessa skall dömas för att de inte trott på sanningen utan finner välbehag i [godkänner] orätten [ondskan, orättfärdigheten].

Anden i Ändetiden 84,

Finns Antikrist i Jesu ord om änden

Nu har vi i tidigare avsnitt tittat på några av de ställen där man får en summa av hela ändetidens slutskede, och där kan vi inte klart identifiera en person Antikrist, men väl ett motstånd mot Israel, något som skulle kunna vara det Bibeln beskriver som Antikrist.

Och tittar vi i ytterligare ett Bibelställe nämligen Jesu eget tal så hittar vi heller ingen person som ska träda fram i ändetidsskedet och som klart är Antikrist.

Vi läser Jesu tal om ändens tid i Matteus versionen (Även Markus och Lukas har det här talet av Jesus).

Mat 24:23.  Om då någon säger till er: Se här är Messias [Kristus, Den smorde], skall ni inte tro det.

Mat 24:24.  Ni kommer att vakna upp, för det kommer att bli falska messias och lögnprofeter [oäkta profeter] och de kommer att göra [leverera] väldiga mirakel [tecken] och under, de är till för att lura [bedåra] de mäktiga och de utvalda [favoriterna].

Mat 24:25.  Observera, jag berättar det i förväg för er.

Mat 24:26.  Om de alltså säger till er: Se han är i öknen, gå inte ut dit. Se han är i de inre rummen [de privata rummen], tro det inte.

Mat 24:27.  För precis som blixten utgår från öster och skiner ända till väster, så kommer det att också bli vid Människosonens [Adams sons] ankomst [närvaro].

Mat 24:28.  För det är istället så att där den livlösa kroppen [lik] är där samlas örnarna (jfr aetos=örn, aer =luft=> ande, andar).

Mat 24:29.  Och strax efter, den tidens [dagarnas] vedermöda [prövningen, nöden] kommer det här, solen mörknar [grumlas] och det sker att månen inte ger från sig sitt ljus och stjärnorna de kommer att falla från himlen [skyn] och himlens makter [krafter] kommer att skakas [bli upprörda, röras upp, rysta, bli störda].

Mat 24:30.  Och då [därefter] kommer Människosonens [Adams sons] tecken att visa sig [lysa, framstår] i himlen [skyn, luften] och då [därefter] slår sig alla värdens folkslag [stammar, klaner] för bröstet i sorg, och de kommer att se Människosonen [Adams son] komma [framträda, träda in] på [under] himlens moln [skyar, dis] med väldig [stor] makt [kraft, styrka] och ära.

Mat 24:31.  Och han kommer att sända sina budbärare [änglar] med basunens [trumpetens, (kommer från:) vågor] väldiga [stora] ljud och de kommer att samla de utvalda från de fyra väderstrecken [vindarna] från himlens ena ände till den andra [så att det sträcker sig till och är också från den andra delen av den].

Mat 24:32.  Och lär av jämförelsen [liknelsen] med fikonträdet, när grenarna blir mjuka och bladen slår ut, vet ni att sommaren redan är nära.

Mat 24:33.  Och på samma vis, när ni då ser allt detta, då vet ni [förstår, blir säkra] att han är nära och vid dörren.

Mat 24:34.  Jag säger er med säkerhet, det här släktet [generationen, nationen, folket, tidsåldern] skall verkligen inte [aldrig] nå sitt slut [passera, förgås] förrän allt detta händer [föds, kommer, sker].

Mat 24:35.  Himmelen och Jorden [värden] de kommer att vara förbipasserade [passera, förgås] men mina ord kommer aldrig någonsin att vara passé [har ingen ende, kommer aldrig någonsin att vara förbipasserade].

Mat 24:36.  Och om den dagen och den timmen [stunden] vet ingen, inte ens änglarna [budbärarna] i himlen [skyn], ingen utan bara min fader [far].

Mat 24:37.  Och det kommer att bli precis som Noas [det upphör, vila, bo, den som leder, han som lämnades ensam kvar] dagar, också vid Människosonens [Adams sons] ankomst [närvaro].

Mat 24:38.  För på samma sätt som det var i de dagarna före floden, de äter och de dricker och de gifter sig och de blir bortgifta, tills den dagen då Noa går in i arken.

Mat 24:39.  Och de förstår inget när översvämningen då kommer och tar bort alla, så kommer det att vara också när Människosonen [Adams son] kommer [är på gång, är i vardande].

Mat 24:40.  Då kommer två att vara på åkern [fältet, marken], den ene tas emot [erhåller närhet, tas med] och den andre lämnas [sänds bort, läggs åt sidan].

Mat 24:41.  Två mal på kvarnen, den ena tas emot [erhåller närhet, tas med] den andre lämnas [sänds bort, läggs åt sidan].

Mat 24:42.  Var därför vakna eftersom ni inte vet vilken timme som er Jesus [Herre, Jashve] kommer.

Mat 24:43.  Och som ni förstår, om herren i huset hade vetat vid vilket vakt lag som tjuven kommer, då vakar han ju och låter det naturligtvis inte ske att man tar sig in i hans hus.

Mat 24:44.  Därför skall ni också vara beredda, eftersom det inte är den timmen som ni menar, som Människosonen [Adams son] träder fram [kommer].

Mat 24:45.  Förstår du, varför man skall vara den pålitlige och kloke tjänaren som då tjänar sin herre med omsorg och ger föda till de andra i tid.

Mat 24:46.  Välsignad är den tjänare [slav] som då hans herre kommer, finner att de gör på det viset.

Mat 24:47.  Med visshet säger jag er att han kommer att sätta honom över all sin egendom.

Mat 24:48.  Och om han då, som den onde tjänaren [slaven] säger i sitt hjärta: Min herre låter tiden gå med att komma.

Mat 24:49. Så att han då vill vara furste och slår medtjänarna och äter och dricker med de druckna.

Mat 24:50. Tjänarens herre kommer då att komma på en dag och en timme som han inte väntar och som han inte får veta [känner till].

Mat 24:51. Och han kommer att hugga ner [piska fler gånger] honom och kommer att ge honom hans del bland bluffmakare och där kommer att vara jämmer [gråt] och sammanbitet [skallrande av tänder, tandagnisslan, bita sig fast].

Anden i Ändetiden 83,

I Upp 19 finns ingen person, Antikrist, men väl en Järnstav

Vi hittar ytterligare ett ställe som handla om änden och Jesu seger i Upp 19:11 - 20:3, och tittar vi där ser vi heller ingen person som skulle kunna vara Antikrist. Han borde funnits där om det som somliga säger är en så viktig del av änden.

Men det vi kan se är hur Jesus ska valla folken med en järnstav. Och vi ser också hur han ska trampa vredens vinpress. Men som sagt ingen person, Antikrist.

Och Järnstav, det var det Tyatira fick och Tyatira är Islam och vi ser alltså Islam igen, liksom i förra avsnittet.

Upp 19:11. Och jag ser himlen öppnad och se en vit [strålande] häst och han som sitter på den kallas trovärdig och sann, och han dömer i, och strider för, rättfärdighet.

Upp 19:12. Och hans ögon är som en elds flamma och på hans huvud är många [mycket] kronor och han har ett namn skrivet, som ingen förstår [vet], utom han själv.

Upp 19:13. Och han är klädd i kläder doppade i blod och namnet hans är Guds ord.

Upp 19:14. Och hären i himmelen följer honom på vita [skinande] hästar, iklädda fint linne, vitt [skinande] och rent.

Upp 19:15. Och ur hans mun går ett skarpt svärd ut, för med det skall han slå folken och han skall valla dem med en järn stav, och han trampar vinpressen för vredens vin och Guds den allsmäktiges straff.

Upp 19:16. Och han har på kläderna och på sin höft namnet skrivet: Konungarnas konung och Herrarnas herre [Jesus].

Upp 19:17. Och jag ser en ängel [budbärare] som står i [vid] solen och som ropar med väldig röst och säger till alla fåglar som flyger på himmelens höjd: Kom hit och samla er till den store Gudens festmåltid.

Upp 19:18. För att äta [inta] kungars kroppar [köttsliga och mänskliga natur] och officerares kroppar [köttsliga och mänskliga natur] och mäktigas kroppar [köttsliga och mänskliga natur] och hästars kroppar [köttsliga och mänskliga natur] och de som är placerade under dem, och alla fria och trälar [tjänare] och små och storas kroppar [köttsliga och mänskliga natur].

Upp 19:19. Och jag ser vilddjuret och jordens härskare [kungar] och deras härar, samlade för att föra krig mot honom som sitter på hästen och mot hans här.

Upp 19:20. Och vilddjuret grips och med honom den falske profeten [lögnprofeten], han som åstadkommer tecken inför honom, med vilka han bedrar dem som mottagit vilddjurets märke [prägling, kännetecken] och som dyrkar [avgudar, älskar] hans bild, de två kastas levande i eld sjön som brinner med svavel.

Upp 19:21. Och de övriga de dödas med svärdet, hans som sitter på hästen, det som utgår ur hans mun, och alla fåglarna blir fyllda av deras kroppar [köttsliga och mänskliga natur].

Upp 20:1. Och jag ser en ängel [budbärare] som kommer ner från himlen och som håller avgrundens [dödsrikets] nyckel och en väldig boja i sin hand.

Upp 20:2. Och han tar fast draken [ormen] den gamle ormen, som är Djävulen och Satan och han binder honom för tusen år.

Upp 20:3. Och han kastar honom i avgrunden [dödsriket] och låser om honom och förseglar dessutom om honom, för att han inte skall kunna bedra folken mera, tills de tusen åren har gått. Därefter skall han befrias en kort tid.

Anden i Ändetiden 82,

I Hesekiel 39 finns ingen person, Antikrist, men väl Gog med dess Israelhat

Inte heller i Hes 39:11 – 29, som också i ordning beskriver ändens tid och Israels seger och Jesu roll, finns någon person som är Antikrist.

Men där finns Gog som kanske är en betäckning på Antikrist och när vi läser om Gog låter det som Islam och deras Israel hat idag.

Vi tittar igenom det här Bibelstället:

Hes 39:11 Och det blir så att på den dagen ger jag åt Gog * en plats till grav i Israel**, en motståndarnas [bråkmakarnas, de som vill dela] dalgång [flock] öster om havet och det stoppar motståndarna, och de begraver där Gog, och hela dess hop [tumult, oväsen], och de kallar dalgången Hamongog.

{* Gog=altartopp, tak, röra sig i cirklar, dansa, groggy, fira, fantisera, knota}

{**Israel=Guds uppreste, Guds upprättade, Guds rättvisa, regerar som Gud}

{***Hamongog=Gogs tumult, Gogs hop}

Hes 39:12 Och Israels folk [hus] begraver dem på nytt 7 gånger [7 månader] för att rena landet.

Hes 39:13 Och hela landets folk begraver och det blir dem till berömmelse, min äras dagar, säger Herren Jesus [Jashve].

Hes 39:14 Och man skall alltid skilja motståndare [bråkmakare, de som vill dela] i landet, motståndarnas gravar är markerade på markens [landets, jordens] yta, de söker för att till slut rena den på nytt 7 gånger [i 7 månader].

Hes 39:15 Och de går över motståndarna i landet och märker ut människo- [Adams] ben [styrka, krafter] och bygger vid dess sida ett tecken intill hans grav, gravarna hör till Hamongog.

Hes 39:16 Och det är också namnet på en stad, Hamona [hennes tumult, hennes hop], och landet renas.

Hes 39:17 Och du människoson [Adams son] så säger herren Jesus [Jashve], han säger åt fåglarna, alla med vingar, och åt alla fältets [åkerns] djur. Ni skall församla er, och de kommer. Ni skall samla er från runt omkring, för mitt offer som jag offrar åt er, ett stort offer på mitt berg, Israel, och ni skall äta kött och ni skall dricka blod.

Hes 39:18 Ni skall äta stormäns kött och dricka jordens regenters blod, hjortar, lam och bockar, oxar, alla Basans feta djur.

Hes 39:19 Och ni skall äta fett och bli mätta och ni skall dricka blod, som er förmån [som druckna], av mitt offer som jag offrade åt er.

Hes 39:20 Och ni skall bli mätta av min måltid, hästar och skaror av mäktiga män och alla krigsmän, säger Herren Jesus [Jashve].

Hes 39:21 Och jag lägger min härlighet i hedningarna [folken] och alla hedningar [folk] ser att det är mitt sätt [min dom, min mening, min rätt] som jag förverkligat och min kraft [hand] som jag lagt [gjort] i [på] dem.

Hes 39:22 Och Israels* folk [hus] förstår, att jag är Jesus Guds son [Jashve Gud], från den dagen och därefter.

{* Israel= Guds uppreste, Guds upprättade, Guds rättvisa, regerar som Gud}

Hes 39:23 Och det vet [förstår] hedningarna [folken], för Israels folk [hus] uppenbarade sin synd, att de förrått mig, så att jag dolde mitt ansikte för dem, och så att jag gav dem i deras fienders [prövningens] hand och de föll alla för svärd.

Hes 39:24 I likhet med deras ruttenhet [ohederlighet] och som deras synd gjorde jag mot dem, och jag dolde mitt ansikte för dem.

Hes 39:25 Men säger Herren Jesus [Jashve]: Nu tar jag tillbaka Jakobs [den lögnaktige, hälfångaren, ersättaren] exil och jag förbarmar mig över hela Israels folk [hus] och jag nitälskar för mitt heliga namn.

Hes 39:26 Och de förlåts det de skämts över och all deras synd som fört dem bort från mig, i det de återvänder till sin mark med trygghet och utan bävan.

Hes 39:27 I det jag återför dem från folken och jag samlar dem från deras fienders land och jag helgas i dem, inför många hedningars [folks] ögon.

Hes 39:28 Och de vet att jag är Jesus Guds son [Jashve Gud], i det jag uppenbarar dem för hedningarna [folken], och jag samlar in dem på deras mark och jag lämnar dem inte, för de skall vara där [för deras namn].

Hes 39:29 Och inte mera låter jag dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min ande över Israels folk [hus], säger Herren Jesus [Jashve].

Anden i Ändetiden 81,

I Noa Profetia finns ingen Antikrist men väl Hedningar

Det är många som i våra dagar pratar om Antikrist. Antikrist måste först komma etc., säger man.

Men läser vi Noa Profetia igen så ser vi ingen Antikrist. Vi ser bara vatten som försvinner. Och vatten är en symbol på motståndet mot Israel. Och det försvinner alltså successivt.

När Guds Vind, Guds Ande blåser på vattnet då försvinner det.

1 mos 8:1 Och Gud kom ihåg Noa och alla levande och alla boskapsdjur som var med honom i arken, och Gud lät en vind gå fram över jorden och det tog bort vattnet.

1 mos 8:6 Och efter 40 dagar öppnade Noa arkens fönster, som han gjort.

1 mos 8:7 Och han sände ut korpen och denne flög ut och var borta tills vattnet hade torkat bort från marken.

1 mos 8:8 Och han släppte ut från sig duvan för att se när vattnet skulle torka från markens yta.

1 mos 8:9 Och duvan fann inget ställe för vila, till att böja sin fot, och hon återvände till honom, till arken, för det var vatten på hela markens yta och han räckte ut sin hand och tog henne och han förde henna till sig i arken.

1 mos 8:10 Och han väntade ytterligare 7 dagar därefter och skickade sedan åter duvan från arken.

1 mos 8:11 Och duvan kom till honom på kvällen efter en tid och hade ett färskt oliv löv i näbben och Noa förstod då att vattnet hade torkat på jorden.

1 mos 8:12 Och han väntade ytterligare 7 [komplett] dagar [säsonger, tider], och han sände ut duvan [han Jona], och den [han] återvände [retirerade] inte till honom mera. 

1 mos 8:13 Och på det 601:a året i 1:a månaden, den 1:a, var det torrt [tomt, öde] från vatten [de vem som helst] på den fasta grunden [i landet, på jorden, på marken] och Noa tog bort taket [väderskyddet] på arken [lådan], och såg efter, och se markens [landets, jordens, mänsklighetens, den kvinnliga människan] yta [ansikte] var torr [tomt, öde].

1 mos 8:14 Och i 2:a månaden [det nya, nyårsfesten] på 27:e dagen [tiden, säsongen] i månaden [det nya, nyårsfesten] var den fasta grunden [landet, jorden, marken] torr.

1 mos 8:15 Och Gud talade till Noa, han sade till honom:

1 mos 8:16 Gå ut [För ut, Frambringa] från arken [lådan] du och din hustru [kvinna] och dina söner och dina söners hustrur [kvinnor] med dig.

1 mos 8:17 Alla djur som är med dig, alla varelser bland fåglarna och bland boskapsdjuren och bland alla landdjur som rör sig på marken, låt dem gå ut med dig och överflöda jorden och föröka sig och bli många på jorden.

1 mos 8:18 Och Noa gick ut och hans söner och hans hustru [kvinna] och hans söners hustrur [kvinnor] med honom.

1 mos 8:19 Alla varelser [levande, djur], alla landdjur [kräldjur, de svärmande] och alla fåglar [det strålande], alla som rör sig på den fasta grunden [jorden, landet, marken], efter sina släkten [folkslag, familjer], gick ut ur arken [lådan, bröstet].

Anden i Ändetiden 80,

I Noa profetia finns ingen uppryckelse men väl andeutgjutelse

Det finns många som idag pratar om uppryckandet, att alla troende skulle plötsligt försvinna med Jesus. Men här i berättelsen om Noa ser vi inget sådant. Alla djur är hela tiden i Arken, alltså Kristi Kyrka på Jorden, och går snyggt och ordnat ut på marken. Alltså ut till det som är Israel.

Men i olika omgångar släpper Noa in luft, frisk vind, Ande i Arken. Något som i stället pekar på den Ande utgjutelse som vi haft under 1900 talet och framåt.

Är det alltså Andeutgjutelsen som är Uppryckandet. Ett Andligt uppryckande.

1 mos 8:6 Och efter 40 dagar öppnade Noa arkens fönster, som han gjort.

1 mos 8:7 Och han sände ut korpen och denne flög ut och var borta tills vattnet hade torkat bort från marken.

1 mos 8:8 Och han släppte ut från sig duvan för att se när vattnet skulle torka från markens yta.

1 mos 8:9 Och duvan fann inget ställe för vila, till att böja sin fot, och hon återvände till honom, till arken, för det var vatten på hela markens yta och han räckte ut sin hand och tog henne och han förde henna till sig i arken.

1 mos 8:10 Och han väntade ytterligare 7 dagar därefter och skickade sedan åter duvan från arken.

1 mos 8:11 Och duvan kom till honom på kvällen efter en tid och hade ett färskt oliv löv i näbben och Noa förstod då att vattnet hade torkat på jorden.

1 mos 8:12 Och han väntade ytterligare 7 [komplett] dagar [säsonger, tider], och han sände ut duvan [han Jona], och den [han] återvände [retirerade] inte till honom mera. 

1 mos 8:13 Och på det 601:a året i 1:a månaden, den 1:a, var det torrt [tomt, öde] från vatten [de vem som helst] på den fasta grunden [i landet, på jorden, på marken] och Noa tog bort taket [väderskyddet] på arken [lådan], och såg efter, och se markens [landets, jordens, mänsklighetens, den kvinnliga människan] yta [ansikte] var torr [tomt, öde].

1 mos 8:14 Och i 2:a månaden [det nya, nyårsfesten] på 27:e dagen [tiden, säsongen] i månaden [det nya, nyårsfesten] var den fasta grunden [landet, jorden, marken] torr.

1 mos 8:15 Och Gud talade till Noa, han sade till honom:

1 mos 8:16 Gå ut [För ut, Frambringa] från arken [lådan] du och din hustru [kvinna] och dina söner och dina söners hustrur [kvinnor] med dig.

1 mos 8:17 Alla djur som är med dig, alla varelser bland fåglarna och bland boskapsdjuren och bland alla landdjur som rör sig på marken, låt dem gå ut med dig och överflöda jorden och föröka sig och bli många på jorden.

1 mos 8:18 Och Noa gick ut och hans söner och hans hustru [kvinna] och hans söners hustrur [kvinnor] med honom.

1 mos 8:19 Alla varelser [levande, djur], alla landdjur [kräldjur, de svärmande] och alla fåglar [det strålande], alla som rör sig på den fasta grunden [jorden, landet, marken], efter sina släkten [folkslag, familjer], gick ut ur arken [lådan, bröstet].

Anden i Ändetiden 79,

Missionsbefallningen

Här i berättelsen om Noa som ju är en profetisk berättelse om Jesus och hans Kyrka och hans återkomst. Här hittar vi missionsbefallningen.

Vi läster Överflöda Jorden och Föröka er och bli många på Jorden. De kristna ska alltså gå ut och överflöda Jorden uppfyllda med Jesu Evangelium.

1 mos 8:16 Gå ut [För ut, Frambringa] från arken [lådan] du och din hustru [kvinna] och dina söner och dina söners hustrur [kvinnor] med dig.

1 mos 8:17 Alla djur som är med dig, alla varelser bland fåglarna och bland boskapsdjuren och bland alla landdjur som rör sig på marken, låt dem gå ut med dig och överflöda jorden och föröka sig och bli många på jorden.