Ändetiden 299,

Kyrkan har malt sönder folk som en kvarnsten

Det är intressant att hitta uttrycket kvarnsten när Bibeln talar om hur kyrkan ska försvinna. Kyrkan har genom tiderna ofta varit som en kvarnsten. En tung börda om halsen.

Upp 18:21 Och en stark ängel [budbärare] lyfter [avlägsnar] en sten som en väldig kvarnsten och kastar den i havet och förklarar: På detta sätt, skall Babylon, den väldiga staden, snabbt [våldsamt] kastas och aldrig mer finnas.

Upp 18:22 Och ljud från harposångare och musiker och flöjt spelare och trumpetare kommer aldrig mera att höras i dig, och någon artist [hantverkare, byggare, grundare] av någon profession kommer aldrig mer att finnas i dig, och ljudet av en kvarn kommer aldrig mer att höras i dig.

Frälsaren 88,

Frälsningen finns alltid

Jesu portar är öppna. Frälsningen finns alltid. Den som vill är välkommen in i Staden. In i Jesu Famn.

Upp 21:25. Och dess portar skall inte stängas på hela dygnet, för det skall inte vara natt där.

Upp 21:26. Och man skall bära folkens ära och lovprisning till den.

Så är det. Jesus stänger aldrig porten. Vi är alltid välkomna till honom och motta hans frälsning. Bli medborgare i hans stad. Det är det vi skall bli.

Frälsaren 52,

Jesus ger oss befrielse från vår börda

Jesus är den som frälser oss och befriar oss från den börda som vi går runt och bär på i Livet.

Mat 11:28.  Kom hit till mig, alla som sliter [arbetar hårt] och har blivit pålastade, och jag kommer att ge er vila [rekreera er, vila er, få er att upphöra].

Mat 11:29.  Ta bort mitt ok [bärok] på er. Och lär av mig, för jag är mild [ödmjuk] och ödmjuk [ringa] i hjärtat. Och ni skall finna vila i era själar [liv, sinnen, ande].

Mat 11:30.  För mitt ok [bärok] är till hjälp [milt, bra] och min börda [last] är lätt [enkel, obetydlig].