Den
Andliga världen 1,
Den världsliga Kyrkan faller och Guds folk jublar
Vi har nu kommit till Upp 17 och 18. Upp 17 och 18 handlar om det Andliga tillståndet och de kyrkor som är genom tiderna. Fokus här i början är på den Romerska kyrkan och dess Monopol som den haft genom långa tiden i historien.
Vi kan se att det är så här genom att vi möter begreppet Sköka i Upp 17:1.
Kvinna är i Bibeln en symbol på församlingen, alltså Jesu brud. Och en sköka är
alltså en fallen församling som har svikit sitt uppdrag.
Vi ser det också på att det står Babylon på skökans panna. Ett täcknamn för Rom på den tiden. Man kunde inte säga något negativt om
Rom för då kunde man bli anklagad och få problem, därför använda men i stället
begreppet Babylon. Så det här syftar alltså på den Romerska kyrkan.
Det tredje som visar vad det här är, är
att det är en av de 7 änglarna som visar Johannes. Och den sista av dem
visade ju vad som skulle hända i Andevärlden. Och det är alltså logiskt att det
är den Ängeln som här fortsätter som beskrivning mera i detalj.
Vi får se hur den Andliga världen ska
bestå av en stor Kyrka
som har växt ihop med det världsliga. Vi ser en kvinna som sitter på ett Vilddjur. Och Vilddjuret det har vi
mött förut och det är de stora riken i världen som försökt att lägga under sig
allt.
Men vi får också se hur det här faller ihop och hur Guds sanna folk får jubla och hur vi då har kommit fram till Bröllopet, Och Jesu sanna Brud får
göra sig i ordning.
Vi börjar här med att ta med hela Bibelordet om det här så att den som vill ha helheten kan läsa igenom det från
början.
Upp 17:1 Och en
av de 7 änglarna [budbärarna], de som
har de 7 skålarna, kommer och talar till mig och säger åt mig: Kom hit jag
skall visa dig den
stora skökans straffdom, hon som sitter över de många vattnen.
Upp 17:2 Med henne horar
[dyrkar avgudar] konungarna [de
styrande] på jorden, och de som bor på jorden är druckna av hennes otukts
[avgudadyrkans] vin.
Upp 17:3 Och han för mig i [med] ande till en öken,
och jag ser en kvinna, som sitter över ett
scharlakansrött vilddjur, som fyller sig
med namn [benämningar] på smädelser [förtal] och som har 7 huvuden och 10 horn.
Upp 17:4 Och kvinnan var klädd i purpur och
scharlakan och förgylld med guld och ädelsten och pärlor, och har en guld
bägare i sin hand, som är full med avgudadyrkan [gräsligheter] och hennes
otroskaps [hors, avgudadyrkans] ruttenhet [orenhet].
Upp 17:5 Och på hennes panna var ett hemligt
[mystiskt] namn, det
stora Babylon, moder till de prostituerade och jordens avgudadyrkan [gräsligheter].
Upp 17:6 Och jag ser kvinnan som dricker sig full av
de heligas blod och av Jesu vittnens [martyrers] blod, och jag förundrar mig
när jag ser henne, med väldig förundran.