Ändetiden 458,

Ondskan fortsätter tills Jesus kommer

Den här versen låter konstig. Kommer de onda fortsätta som de gör och kommer de som gör det som är fel fortsätta. Ja så är det, tillvaron kommer att fortsätta tills Jesu fulla seger är klar.

Upp 22:11. Den som är skyldig skall göras mera skyldig, den som orenar skall fortsätta orena, den rättfärdige skall fortsätta att göra rätt, och den helige skall fortsätta helga sig.

Vi möter det här också i Upp 6:9 – 11:

Upp 6:9. Och när han öppnar det 5:e sigillet. Ser jag under altaret de själar, som dödats [stympats] på grund av Gudsordet och på grund av vittnesbördet som de har.

Upp 6:10. Och de ropar med väldig röst och säger till herren [mästaren], den helige och den sanne: Hur länge skall du låta bli att [inte] döma och hämnas vårt blod, från dem som bor på jorden.

Upp 6:11. Och de alla får långa vita [lysande] kläder, och han säger till dem att ta det lugnt [upphöra, vila] ytterligare en liten tid, tills det verkligen kommer att bli fullt, med deras medtjänare och deras bröder, som också kommer att dödas, som de.

Hela tillvaron kommer att fortsätta som det är idag. Den slutliga segern över ondskan kommer när Jesus kommer. T o m lidandet som vi kristna får utstå det kommer att fortsätta.

Ondskan är inte slutligt besegrad förrän Jesus har kastat Vilddjuret och den Falske profeten i Eldhavet och fängslat Djävulen (Upp 19:20 – 20:3).

Upp 19:20. Och vilddjuret grips och med honom den falske profeten [lögnprofeten], han som åstadkommer tecken inför honom, med vilka han bedrar dem som mottagit vilddjurets märke [prägling, kännetecken] och som dyrkar [avgudar, älskar] hans bild, de två kastas levande i eld sjön som brinner med svavel.

Upp 19:21. Och de övriga de dödas med svärdet, hans som sitter på hästen, det som utgår ur hans mun, och alla fåglarna blir fyllda av deras kroppar [köttsliga och mänskliga natur].

Upp 20:1. Och jag ser en ängel [budbärare] som kommer ner från himlen och som håller avgrundens [dödsrikets] nyckel och en väldig boja i sin hand.

Upp 20:2. Och han tar fast draken [ormen] den gamle ormen, som är Djävulen och Satan och han binder honom för tusen år.

Upp 20:3. Och han kastar honom i avgrunden [dödsriket] och låser om honom och förseglar dessutom om honom, för att han inte skall kunna bedra folken mera, tills de tusen åren har gått. Därefter skall han befrias en kort tid.

Det är det här vi nu går och väntar på och det är alltså inte långt borta. Jesu totala seger.

Karl Håkan