180402

Evangelium för Annandagen

Idag på Annandag påsk ska vi läsa om Emmaus lärjungarna. De som hade svårt att tro men i själva verket vandrade tillsammans med Jesus själv.

Så är det kanske med oss också ibland när vi vandrar vår vandring genom livet. Jesus är med oss fast vi inte alltid ser honom.

Och även denna gång ska vi läsa min egen översättning direkt från Grekiska.

Luk 24:13. Och se, två av dem var på väg den dagen till byn som låg 60 stadier [60*190m= 1,1 mil] från Jerusalem [Fredsstaden, Fridsstaden, den fullkomliga staden, staden i säkerhet], den hette Emmaus [varm, vår].

Luk 24:14. Och de samtalade med varandra om allt detta som hade hänt.

Luk 24:15. Och det blir då så att de samtalar och de resonerar när Jesus närmar sig och sedan gick tillsammans med dem

Luk 24:16. Men deras ögon var tröga [envisa] så att de inte kände igen honom.

Luk 24:17. Men han frågar dem, varför ni pratar om dessa saker med varandra, medan ni går här och ser nedstämda ut.

Luk 24:18. Och Kleopas [ryktbar far] svarar honom då: Du måste vara en ensling i Jerusalem, och därför inte känna till det som händer där de här dagarna.

Luk 24:19. Och han säger till dem, vilka saker.  Och de svarar honom: Det om Jesus från Nasaret [gård, skydd, vakt, blir fostrad, örn]. Han som är den som var profet, handlingskraftig och stark i ord inför Gud och hela folket.

Luk 24:20. Och hur våra överstepräster och rådsherrar överlämnar honom till dödsdom och korsfäster honom.

Luk 24:21. Och vi hoppades att han är den som vill lösa [förlossa] Israel, men förutom allt detta är det tredje dagen idag, efter det att det här händer.

Luk 24:22. Och dessutom, några av våra kvinnor gör oss från vettet [rädda, häpna], i det de var vid graven tidigt i gryningen.

Luk 24:23. Och dessutom säger kvinnorna att de inte finner hans kropp då de kommer dit och att de har sett änglar, i en syn, som säger att han lever.

Luk 24:24. Och några som hör till oss går då bort till graven och de finner att det är på det sättet som kvinnorna säger men honom ser de inte.

Luk 24:25. Och han säger då till dem: O, ni tillhör de som inte förstår och är tröga i hjärtat till att tro på allt det som profeterna säger.

Luk 24:26. Nej, så här är det, Messias [Kristus, Den Smorde] var tvungen att lida och att komma in i sitt majestät [ära, strålglans, härlighet].

Luk 24:27. Och han börjar från Moses och från alla profeterna, och han förklarade för dem, alla skrifter om honom själv.

Luk 24:28. Och då de kommer nära den by som de var på väg till, låtsades [gjorde] han som han ville gå vidare.

Luk 24:29. Och de övertalar honom genom att säga: Dröj kvar hos oss till kvällen för dagen har blivit långt gången. Och han går då in för att stanna med dem.

Luk 24:30. Och det blir då så att de tar plats vid bordet med honom. Han välsignar då brödet och han bryter det och överräcker till dem.

Luk 24:31. Och deras ögon öppnas och de känner igen honom och då blir han osynlig och försvinner från dem.

Luk 24:32. Och de säger till varandra, var inte våra hjärtan brinnande, när han var bland oss, liksom det han sade till oss på vägen och likaså när han öppnade [förklarade] skrifterna för oss.

Luk 24:33. Och de reser sig upp i samma stund, och de vänder tillbaka in till Jerusalem och de finner de 11 som har samlats och de som var tillsammans med dem.

Luk 24:34. Dessa säger: Jesus är uppstånden, det är säkert, för han är den som visat sig för Simon.

Luk 24:35. De själva berättar också för dem, det på vägen och hur han då blir igenkänd av dem vid brytandet av brödet.

Luk 24:36. Men då under det de talar står Jesus mitt bland dem och säger till dem: Frid [fred, välgång] med er.

Luk 24:37. Men de blir då skrämda och grips av skräck, de menar att de ser en ande.

Luk 24:38. Och han säger då till dem, varför är ni skrämda, och varför stiger tvivel upp i era sinnen.

Luk 24:39. Se mina händer och mina fötter, för det är jag, känn på mig och se, för en ande har inte kött och ben som ni ser jag har.

Luk 24:40. Och medan han säger det här så visar han händerna och fötterna för dem.

Luk 24:41. Men fortfarande håller deras misstro dem från glädje och förundran och han säger därför till dem: Har ni mat här.

Luk 24:42. Och de lämnade då över stekt fisk och en bit av en honungskaka till honom.

Luk 24:43. Och han tar då emot inför dem och han äter.

Luk 24:44. Och han säger då till dem: Jag sade när jag ännu var tillsammans med er, att det är nödvändigt, att fullfölja allt det som är skrivet i Mose lag och profeterna och psalmerna om mig.

Luk 24:45. Därefter öppnar han deras sinne [förstånd] till att förstå skrifterna.

Luk 24:46. Och han säger till dem, att på detta sätt har det skrivits, och därför var det nödvändigt att lida för Messias [Kristus, Den Smorde], och att uppstå från de döda på tredje dagen.

Luk 24:47. Och att omvändelse [ånger] och syndernas förlåtelse [nåd från synder, frihet från synder] för alla folk, förkunnas i hans namn, och först för Jerusalem.

Luk 24:48. Och ni, ni är vittnen om det här.

Luk 24:49. Och se, jag ger er min faders löften, och ni skall vara kvar i staden Jerusalem, tills ni ikläds med kraft från höjden.

Karl Håkan