Guds frälsningsplan 173, Landet blir tillgängligt succesivt för Judarna

Guds frälsningsplan 173,

Landet blir tillgängligt succesivt för Judarna

                    

Här ser vi nu ett avsnitt som vi inte direkt kan placera i tid, bortsett från det att det skedde efter det Korpen släpptes ut, och som innehåller 3 tillfällen. Där kan vi läsa om Duvan och hur Noa släpper ut den flera gånger. Tills den inte återvänder därför att det fanns land. Alltså därför att Judarna nu kunde bo i landet.
 
Och tittar vi på historien så vet vi att det var många trångmål och många problem innan vi till sist kom till att Israels land bildades 1948.
 
1 mos 8:8 <Trad:> Och han släppte ut från sig duvan för att se när vattnet skulle torka från markens yta.
| <Alt:> Och han fastställde att det skall bli förtryck för att ge klarsyn [uppenbarelse] till vem som helst så att de kommer att predika hans ord [de är ljus, de ser] från den kvinnliga människan [mänskligheten, marken].
1 mos 8:9 <Trad:> Och duvan fann inget ställe för vila, till att böja sin fot, och hon återvände till honom, till arken, för det var vatten på hela markens yta och han räckte ut sin hand och tog henne och han förde henna till sig i arken.
| <Alt:> Och det kommande förtryckets ursprung är inte från Herren [Noa], utan för att böja stegen och så att man vänder om till honom till hans bröst, för vilka som helst förs upp till fördel för hela den fasta grunden, och han sänder ut sin kraft och för var och en till honom till sitt bröst. 
1 mos 8:10 <Trad:> Och han väntade ytterligare 7 dagar därefter och skickade sedan åter duvan från arken.
| <Alt:> Och han blev fullständigt sårad som tjänare för andra men lämnade förtrycket över sitt bröst.
1 mos 8:11 <Trad:> Och duvan kom till honom på kvällen efter en tid och hade ett färskt oliv löv i näbben och Noa förstod då att vattnet hade torkat på jorden.
| <Alt:> Och han som bygger templet [fårafållan] kom till honom till måltiden på kvällen och se han hade offret [förintelsen] för hörnstenens föda i ordet och då viste Herren [Noa] att, de vem som helst har ödmjukat sig på den fasta grunden. 
1 mos 8:12 Och han väntade ytterligare 7 [komplett] dagar [säsonger, tider], och han sände ut duvan [han Jona], och den [han] återvände [retirerade] inte till honom mera. 
 
Hela tiden arbetade Gud för att Israel skulle uppstå och Judarna får sitt land. Och han gjorde den ena fredsinviten efter den andra. Och succesivt skapades det som Gud ville ha.
 
Vi ser här ingen tid när Duvan släpptes första gången och det visar att här har vi en profetia om ett pågående skede som upprepade sig tills det blev tillräckligt bra.
 
Och vi ser de tre stegen.
 
Först var allt ofruktsamt, översvämmat och ingen plats för Judarna.
 
Men sedan gav ansträngningarna resultat och vi ser hur Duvan hade en olivkvist. De ansträngningar som gjordes att odla upp landet hade börjat ger resultat.
 
Och i det sista skedet ser vi att duvan blev kvar i landet för där gick det nu att bo,
 
Och här har vi det som i själva verket hände rent historiskt. Judarna anlade jordbruk och byggde städer och byar och gjorde landet tillgängligt och fler och fler flyttade in. Tills till sist landet fungerade och Israel som stat bildades 1948.
 
Karl Håkan