Fundering 150609

Våra monopolistiska massmedia

Tänk att i det här landet där vi skall ha yttrandefrihet, där det är viktigt att vi tar upp frågorna ur alla perspektiv, att vi har ett öppet sinne och ser konsekvenserna. Där har Sveriges Television och många andra massmedia med dem blivit en propaganda TV.

Homofilerna får idag fritt stå upp och framföra sina åsikter. Ropa ut det många andra upplever som motbjudande och äckligt. Men ingen annan får säga emot dem. Och TV kör ut alltihopa som ett fakta. Det är som homofilerna säger för ingen säger ju emot.

Varje dag får vi se hur synd det är om invandrarna. Det är ofta flera inslag i varje nyhetssändning som skall mata in i våra sinnen hur illa de har det och att vi måste ställa upp med allt vi har för dem. Visst det är synd om de som lever i Syrien, och liknande platser idag och vi skall hjälpa dem. Men på vilket sätt och hur mycket klarar vi av. Det är frågor som måste få ställas.

Men i massmedia vågar man knappt ställa de frågorna idag. Och skulle man ta upp dem så blir man redan från början associerad med Nazismen och Hitler.

Och i de officiella massmedia är Jesus inget vi skall ha idag. Och nåde den som lär Barn att be till Jesus. Det är hemskt i det officiella samhället idag. Medan Yoga och andra Indiska metoder av bön är OK att lära barn.

Buda står för en fredsälskande religion fick vi höra här om veckan i TV.

Och Muslimerna är fredsälskande, de hemska illdåd som vi har sett muslimer utföra det är extremister som gör säger man för man känner inte Muhammeds lära och hur krigisk den egentligen var.

Vad är det då för syn på Jesus man vill lära folk idag. Är det att Jesus står för Korståg och Häxor och förtryck av homofiler och muslimer.

Var har det ärliga Kristna Svenska samhället tagit vägen som vi hade i 1000 år. Var är Jesus idag i vårt samhälle. Och var är Jesus i våra massmedia idag. Är massmedia fyllt av Jesus motståndare.

Låt oss alla förenas och ropa till Gud om förbarmande, och nåd och en kraft som tar oss ur detta moras och träsk som vi hamnat i.

Karl Håkan