Guds Generalplan 5, Jesus

Fortsätter vi att läsa i 1 Mos 2 så kommer vi till den del som handlar om Jesus. I berättelsen skapas Adam, människan, och det är en symbol på Jesus det ser vi när vi läser berättelsen. Jesus är det väldiga namnet, därför att han är fantastisk, och han är den fasta grunden. Och han är Guds son.

1 Mos 2:4 <Trad:> Detta är berättelserna om då himmelen och jorden skapades, det är Guds Jashves verk, jord och himmel.

| <Alt:> Dessa berättelser är om då det väldiga namnet [det fantastiska tillståndet] och den fasta grundens skapades, det är Jesus [Jashve] Guds sons resultat, en fast grund och ett väldigt namn [ett fantastiskt tillstånd].

1 mos 2:5 <Trad:> Och ännu fanns inte åkerns växter på marken, och ännu inte något av markens örter [åkerns spannmål] hade växt upp, för Guds Jashve hade inte låtit det regna på marken, och människan fanns inte till att bruka marken.

| <Alt:> Och ännu fanns inte hustruns vishet [fundering, bön], och ännu inte något av hustruns glittrande hade växt fram, för Jesus [Jashve] Guds sons renhet var inte på den fasta grunden, och Adam [människan, den blodröde] fanns inte till att arbeta med mänskligheten [den kvinnliga människan].

Det fanns inget liv, för Jesus hade inte kommit än och gett oss sin försoning och församlingen, Jesu hustru, med sina böner fanns inte heller. Och ingen välsignelse, inget regn fanns.

1 mos 2:6 <Trad:> Och en dimma stiger upp från marken och vattnade hela markens yta.

| <Alt:> Och lagen gör henne gott på grund av dess fasta grund, och det överflödar hela mänskligheten [den kvinnliga människans närvaro].

Men Gud vattnar marken och lagen den som vi tidigare lästa att Gud gav till Israel den är också till välsignelse för Israel.

1 mos 2:7 <Trad:> Och Guds Jashve formade människan [Adam] av stoft från marken och han blåste in levande ande i hans näsa och så blev människan [Adam] en levande själ.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son formades till Adam [människan, den blodröde] av avskräde [skräp] från mänskligheten [den kvinnliga människan] och han blev inblåst med levande ande i sin näsa och så blev Adam [människan, den blodröde] en levande själ [ande].

Adam är en symbol på Jesus och han formas från det som är förkastat, han är sann människa, kommer från människorna, och sann Gud, Gud blåste in sin ande i honom.

1 mos 2:8 <Trad:> Och Guds Jashve planterade en trädgård österut i Eden, och han satte dit människan [Adam] som han format.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son planterade glädjen i församlingens hägn [inhägnad, trädgård] och han kallade Adams [människans, den blodrödes] namn det som är konceptet [det som formar].

| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son satte dit forntidens smärta och Adam [människan] kallades den ödelagda som formar.

Hos Jesus finns bara glädje, det är han som ger glädje i församlingen. Ja hos honom är allt som en lustgård. Jesus är Guds koncept för oss, vår förebild och det är Jesus som gör det.

1 mos 2:9 <Trad:> Och Guds Jashve lät det växa upp från marken, alla önskvärda träd och mitt i trädgården livets träd, och kunskapens träd på gott och ont.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] lät det komma på plats från mänskligheten [den kvinnliga människan], alla regler som ger glädje genom sin vägledning och bra till att använda [ta in], och den levande stadgan som tar bort det bedrövliga, och den luriga stadgan om rätt och fel [att regera].   

Det är genom Jesu vägledning, genom hans regler som vi får liv. Men i dess närhet finns också lagträldomen, en lagiskhet med strikta gränser om rätt och fel. Som för oss bort från livet och är full av lurighet.

1 mos 2:10 <Trad:> Och en flod strömmar ut från Eden för att bevattna trädgården, och från den platsen delar den sig och blir 4:a huvuddelar.

| <Alt:> Och en ström går ut från församlingen till glädje med sång och musik [för hägnet] och från det namnet sprider den sig och det blir till 4:a huvuddelar.

| <Alt2:> Och en ström går ut från det eviga till glädje i sorgen och från det namnet sprider den sig och det blir till 4:a huvuddelar.

Från Jesus och hans församling strömmar det glädje, och välsignelse ut till omgivningen, som en välsignelsens ström.

1 mos 2:11 | <Trad:> Namnet på den första är Pison* [spridande] och den omger hela Havilas ** [cirkulär] land, där är platsen för guld.

| <Alt:> Namnet på den första är Psion* [Frälsningens ord *] och den omger hela Guds stads** [födandets] fasta grund, som är platsen för guld [klarhet].

| <Alt2:> Namnet på den första är Sprida ut [Pison] och den gjorde så att man vände om [Havila] på hela jorden, på grund av den upphöjdes klarhet [klarhetens ödeläggelse].

{* Pison [sprida, frälsningens ord, pånyttfödelsens ord]}

{** Havila [Guds stad, cirkulär, omgärdad, armé, rika, vridna, hon gjorde så att man vända om, den födde]}

1 mos 2:12 <Trad:> Och landets guld är gott, där är bdelliumharts och pärlstenar.

| <Alt:> Och den fasta grundens guld [klarhet] är bra i problemens stund, sonen jag fött den förnekade [berövade, tyste, krympling].

Vi ser här hur den första floden, strömmen, är frälsningens ord, alltså Jesus, det är som Guld och den är klarhet och den omger Guds stad. I frälsningen finns allt gott och det är genom Guds son som allt detta kommit.

1 mos 2:13 | <Trad:> Och namnet på den 2:a floden är Gihon* [ström], den omger hela landet Kus** [Etiopien].

| <Alt:> Och namnet på den 2:a strömmen är Gihon [Krigarna *], den låter omvända hela den fasta grunden och gör den kraftig**.

{* Gihon [ström, mage, buk, krigarna, de som stångas, ned tryckarna]}

{** Kus [Etiopien, den kraftige, växa och bli fet]}

Nästa flod står för Krigarna och det omger något som växer och blir kritigt.

1 mos 2:14 <Trad:> Och namnet på den 3:e floden är Tigris* [Hidekel] och den flyter öster om Assyrien***, och den 4:e floden är Eufrat**.

| <Alt:> Och namnet på den 3:e strömmen är Hidekel* [Församlingens Glädje] och den flyter framför Välsignelsen*** [Assyrien], och den 4:e strömmen är Eufrat** [Frukten, Vinpressarna, Sprida].

{* Hidekel [Tigris, församlingens glädje, glädjen förtorkar, Guds törnbuske, församlingens ende, ödmjuk lägga fram sin gåta, den lilla vassa]}

{** Eurfrat [Frat, bryta fram, frukten, fruktträd, sprida, vinpressarna, hålen]}

{*** Assyrien [Assur, välsignad, ärlig, jag är prins, jag har herravälde, muromgärdad, fiende]}

Den 3:e floden Hidekel eller Tigris står för Församlingens Glädje, eller glädjen förtorkar. Alltså två händelser, Guds församling får välsignelse men också hur krafter bekämpar Guds församling. Något som vi hade från Reformationen och framåt, där Guds församling reformerades och fylldes med ande och kraft, samtidigt som Gudsförnekande krafter arbetade parallellt och spred oro genom att förneka Gud i tillvaron.

Den 4:e floden Eufrat, det står för Vinpressarna, Frukten och påminner om Upp 14:19 – 20 och pekar då på skördetiden och på Guds vredes Vinpress. Vi ser också betydelsen strömmar fram vilket pekar på att det är där det skall hända, det strömmar nu fram, det här är Guds stora dag som det står på andra ställen.

Det är intressant att notera likheten här mellan de 4 välsignelsefloderna och de 4 Hästarna i Upp 6:1 – 8.

Den första floden stod för Jesus, Guds son och omgav Guds stad och den först hästen var vit och fick en segerkrans och segrade.

Den andra floden stod för krig och den andra hästen, som var röd skulle ta friden bort från Jorden och människorna skulle slakta varandra.

Den tredje floden stod för Församlingens glädje men också att glädjen förtorkar och den tredje hästen den svarta stod för dyrtid.

Den fjärde floden pekade hän mot änden med Vinpress, Guds vredes vinpress, och också Frukt och den fjärde hästen den gröna står för döden och dödsriket och hunger och pest och Vilddjur.

Vi kan alltså se likheterna och därmed ser vi att de här fyra floderna och hästarna beskriver helat tiden från Jesu seger på Golgata och vad den gav för välsignelser under de första århundradena och den följande tiden med religionsstrider och andra stride. Och slutligen hur det hela går här till vår tid när Guds vredes Vinpress trampas.  (Upp 14:19 – 20).

Vi kan också notera att medan floderna tar upp både det positiva och det negativa så står hästarna bara för det negativa bortsett från den första.

Om vi summerar den här delen så ser vi att Jesus är det centrala i Guds verk. Utan Jesus hade inte Gud kunnat skapa människan till det han vill. Från Jesus kommer välsignelserna och de skall föra Guds verk dit Gud vill ha det. Och kring Jesus är en lustgård, han skapar det goda livet i sin församling. Han är den som vi får ha som förebild. Jesus är också de blodröde, han bär blodets kraft till frälsning.

Jesus är både Människa och Gud, kommer från människosläktet (marken, den judiska församlingen) och är inblåst av Guds ande.

Karl Håkan