minJesus 5

Ett liv i Jesus är ett liv i Paradiset

1 Mos 2 är en profetia om Jesus och Församlingen. Först danas Jesus Och runt honom Paradiset, och sedan gör Gud från Jesus Församlingen.

1 mos 2:7 <Trad:> Och Guds Jashve formade människan [Adam] av stoft från marken och han blåste in levande ande i hans näsa och så blev människan [Adam] en levande själ.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son formades till Adam [människan, den blodröde] av avskräde [skräp] från mänskligheten [den kvinnliga människan] och han blev inblåst med levande ande i sin näsa och så blev Adam [människan, den blodröde] en levande själ [ande].

Här har vi versen där Adam, människan, som står för Jesus, danas, och vi ser att det är från stoft, som också kan översättas skräp, avskräde, från marken, och som vi sa så är stoft en symbol för människorna och människorna i Guds församling. Ordet marken här är i Hebreiska ”adama” den feminina formen av ”Adam”, människan, Vi kan alltså se att Jesus kommer från människorna, är sann människa. Och som vi vet föddes han av Judafolket, Guds egendomsfolk, av Maria.

Men det står också att Jashve blåste in sin levande ande i honom, Jesus är alltså också sann Gud. Det är Jashve, Gud, som har gett honom livet och tagit sin boning i honom. Jesus är alltså ett förverkligande av Jahve.

Jesus själv säger att han var med vid jordens skapelse, vi ser likheten mellan Jahve (Yhvh, Jeshua med sje-ljud) och namnet på Jesus (Ysvj, Jechua med tje-ljud) på hebreiska. Och här ser vi att han blev inblåst med levande ande i sin näsa, Alltså Jashve tar sin boning i Jesus, Jesus är Jashve förkroppsligad i en mänsklig kropp.

1 mos 2:8 <Trad:> Och Guds Jashve planterade en trädgård österut i Eden, och han satte dit människan [Adam] som han format.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son planterade glädjen i församlingens hägn [inhägnad, trädgård] och han kallade Adams [människans, den blodrödes] namn, det som formar [är konceptet].

| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son satte dit forntidens smärta och Adam [människan] kallades den ödelagda som formar.

1 mos 2:9 <Trad:> Och Guds Jashve lät det växa upp från marken, alla önskvärda träd och mitt i trädgården livets träd, och kunskapens träd på gott och ont.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] lät det komma på plats från mänskligheten [den kvinnliga människan], alla regler som ger glädje genom sin vägledning och bra till att använda [ta in], och den levande stadgan som tar bort det bedrövliga, och den luriga stadgan med rätt och fel [att regera]. 

1 mos 2:10 <Trad:> Och en flod strömmar ut från Eden för att bevattna trädgården, och från den platsen delar den sig och blir 4:a huvuddelar.

| <Alt:> Och en ström går ut från församlingen till glädje med sång och musik [för hägnet] och från det namnet sprider den sig och det blir till 4:a huvuddelar.

Vi ser att runt Jesus gjorde Gud en underbar trädgård, glädje i församlingens hägn, där fanns ett flöde av välsignelsens vatten som en flod som t o m blev flera floder. Det är så det är, från Jesus kommer livets vatten och det är runt honom som allt det fantastiska finns som vi behöver som människor.

Det är intressant att notera att man kan översätta träd med stadgar, regler, och att det alltså i Paradiset fanns mycket regler. Det var de man skulle äta av, ta till sig, men det var regler som ger glädje genom sin vägledning. Och vi läser att de var levande. Med andra ord, regler som tillämpades på ett levande sätt i den situation man var.

Men det fanns en typ av regler som fokuserade på om man gjorde rätt eller fel. Med andra ord de dömde, och de var luriga för här frestas man att döma sin broder.

Vi vet att Jesus sa: Döm inte så blir ni inte dömda och fördöm inte så blir ni inte fördömda.

Domen tillhör Gud, det är han som dömer.

När vi börjar döma varandra då försvinner ärligheten. Då vågar vi inte längre anförtro oss åt varandra. Och kärleken svalnar.

Det är därför kunskapens träd på gott och ont är ett lurigt och farligt träd.

1 mos 2:15 <Trad:> Och Guds Jashve tog människan [Adam] och satte honom i Edens lustgård för att arbeta där och för att bevara den.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son togs emot som Adam [människan, den blodröde] och sattes hos honom i församlingens hägn [inhägnad, trädgård] för att arbeta där och för att bevara den.

| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son tog emot Adam [människan, den blodröde] och satte honom i församlingens område [inhägnad, trädgård] för att arbeta där och för att bevara den.

1 mos 2:16 <Trad:> Och Guds Jashve befallde människan [Adam], han sade till honom: Från födan på alla träd i trädgården skall du äta.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son befallde Adam [människan, den blodröde] han sade till honom: Från allt jag gör fulländat [leder, tar emot] från alla stadgar i hägnet [trädgården], skall du ta till dig.

1 mos 2:17 <Trad:> Men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, för när du äter av det skall du döden dö.

| <Alt:> Men du skall inte [inte bara] ta till dig av den luriga stadgan, den med rätt och fel [att regera], för när du tar till dig av den kommer du att döden dö.

| <Alt2:> Men av de luriga träden [reglerna] som är vackra men giftiga skall du inte äta för när det blir din föda, kan du döden dö.

Jesu uppgift i trädgården var att sköta den, att vara trädgårdsmästare, och livet är viktigt, att bara leva på kunskap, om vad som är rätt och fel, det håller inte, då dör det andliga livet. Vi måste ständigt förnyas med riktig föda, andens och livets föda, som gör att vi lever i den verklighet som vi är i, och är styrda och ledda av Jesus.

Karl Håkan