Ändetiden 296,

Katastrofen är ett faktum, Kyrkan har fallit hop

Det är intressant men det som finns uppräknat i Upp 18:12 -13. Det är saker som finns när det är väckelse. När det är kraft i församlingen. Då finns det i äkta vara, Evangelium, Renhet, Frälsning, Styrka, etc.

Men när sedan väckelsen dör ut då försvinner det. Då får vi det tillstånd som vi har idag i många Kyrkor. Jesus finns inte där längre. De är inte längre frälsnings kyrkor med kraft.

Allt det här som var något är borta. Tomt. Meningslöst. Det finns inget i Kyrkan längre att handla med, att känna pengar på.

Upp 18:11 Och jordens [markens, landets] handelsmän klagar [jämrar sig] och sörjer över henne, därför att ingen längre köper deras bördor [laster, skeppslaster].

Upp 18:12 Last av guld och av silver och av värdefull sten och av pärlor och av fint linne och av purpur och av silke och av scharlakansrött och av allt slags välluktande trä och alla slags saker [arbeten] i elfenben och saker [arbeten] av värdefullt trä och av koppar och av järn och av marmor

Upp 18:13 och kanel och rökelser och balsam [välluktande olja, smörjelse] och rökelse [rökelseharts] och vin och olivolja och fint mjöl och vete och djur [boskap, kor, ägodelar] och får och hästar och vagnar och kroppar [slavar] och människoliv [människosjälar].

Upp 18:14 Och begärets skörd av din själ [liv] försvinner, från dig och allt det överdådiga och strålande, försvinner från dig, och inte på något vis kan du längre finna dem.

Upp 18:15 Handelsmännen, som handlar med dessa saker, och som gör sig rika [skaffar sig välstånd] från henne, skall ställa sig långt bort från henne av rädsla för hennes möda [plåga], klagande och sörjande.

Upp 18:16 och säger: Ack och ve, den väldiga staden, som är insvept i fint linne och purpur och scharlakan, och täckt [förgylld] med guld och med värdefull sten och pärlor.

Upp 18:17 För på en timme [en kort tid] ödeläggs så stor rikedom [väldigt välstånd], och varje styrman [ledare] och folket på alla skeppen och sjömän och alla som arbetar [arbetade] på havet, ställer sig på avstånd.

Här ser vi det i Upp 18:17 att allt det som funnits en gång det är borta nu.

Renheten är borta. Det fina linnet.

Blodet med dess färg, purpur är borta. Det fanns alltså en gång när kyrkan var ung och väckelsen fungerade.

Och vi ser att Guldet, Det rena Evangeliet, det är bara något som finns utan på nu. Ett sken man försöker ge. Kyrkan är täckt med Guld och ädla stenar. Men inuti är det borta.

Idag är vi där i västvärlden. Guldet är borta.

Och i Upp 18:17 ser vi det vi pratade om för något avsnitt sedan. Det skulle ta en timme. Alltså 42 år. Och det var vad det tog under 2:a hälften av 1900 talet. Från 1948 – 1949 till 1990 – 1991. Då avkristnades västvärlden med hjälp av TV. Och idag finns inte Jesus där längre.

Upp 18:18 Och de ropar, när de iakttar hennes eldprovs rök, och säger: Vem är lik den stora staden.

Och fast man försöker med reklam. Vi ser det här i vers 18 med uttrycket: ”Vem är lik den stora staden”. Så låter det bara tomt. För alla vet att det inte finns något bakom idag. Kyrkan som staden betyder här är tom och vilseförd i dag i hela västvärlden.

Karl Håkan