Skärtorsdagens Evangelium
170413
Idag är det Skärtorsdagen och då är det bra att läsa Evangeliet om hur Jesus åt Påskalammet och sedan blev tillfångatagen. Jag har därför lag
ut det här.
Det är upplagt här så
att man ser de olika Evangeliernas
beskrivning i samband med varje händelse, och det gör att man se helheten bättre.
Jag har också satt rubriker för att man lättare skall
kunna se skeendet.
Mat
26:1. Och Jesus avslutar då allt det han sagt och han säger till sina
lärjungar:
Mat
26:2. Ni vet att om två dagar är det påsk och människosonen [Adams son]
överlämnas till att då korsfästas.
Luk
21:37. Och han var på dagen i templet och undervisar dem, men på natten går han
iväg [ut], han övernattade under bar himmel på Oljeberget [berget som kallas
olivträden].
Luk
21:38. Och hela hopen av människor stod upp tidigt i gryningen för att höra
honom i templet.
Luk
22:1. Och det osyrade brödets högtid, den man kallade Påsk, kom nära.
Mat
26:3. I samband därmed samlas översteprästerna och de skriftlärde och folkets
äldste på förgården [gården] hos översteprästen han som kallas Kaifas [dalgång,
omringaren, krökaren, förstelnaren].
Mat
26:4. Och de diskuterar hur de skall fängsla Jesus och döda honom på ett
listigt sätt [genom bedrägeri].
Mat
26:5. Men sa de inte under högtiden, så att det inte blir upplopp [tumult]
bland folket.
Mark
14:1. Och det var påsk och det osyrade brödets högtid följde om 2 dagar och
översteprästerna och de skriftlärde sökte efter något sätt de kunde döda honom,
genom att använda list [knep, bedrägeri].
Mark
14:2. Och de sade inte under festen så att det inte blir upplopp bland folket.
Luk
22:2. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter något sätt att döda
[göra slut på] honom, men de var rädda för folket.
Mat
26:6. Och det var då så att Jesus var i Betania [hus att träffas i] i Simon
[höra, tala, förklara, proklamera] den spetälskes hus.
Mat
26:7. En kvinna kommer då till honom, hon har en dyrbar alabasterkruka med
myrra [balsam] och hon häller den på hans huvud, när han ligger till bords.
Mat
26:8. Men när lärjungarna ser det blir de upprörda, de säger: Varför detta
fördärvande.
Mat
26:9. För den här myrran [välluktande oljan] kunde blivit såld till bra pris
[rikligen], för att ge till de fattiga.
Mat
26:10. Men Jesus säger då till dem: Att det skall ni veta, varför ger ni
problem för kvinnan fast hon gör något gott för mig.
Mat
26:11. För de fattiga har ni alltid hos er men mig har ni inte alltid.
Mat
26:12. För hon häller nu den här myrran [salvan] på min kropp till min
begravning, det är det hon gör.
Mat
26:13. Amen [i sanning, i verkligheten], säger jag er: När det här evangeliet
förkunnas komplett i värden, då kommer också det hon gör med som en påminnelse
om henne.
Mark
14:3. Och han är i Betania [hus att träffas i] i Simons [höra, tala, förklara,
proklamera] den spetälskes hus, och han ligger till bords när en kvinna kommer,
som har en alabasterkruka med äkta dyrbar nardus olja, och hon bryter nu
alabasterkrukan och häller sedan över hans huvud.
Mark
14:4. Men några var indignerade och de undrade varför, denna salva har
fördärvats.
Mark
14:5. För den kunde bli såld för mer än 300 denarer (1 denar=en vanlig daglön
för en arbetare) att ge till de fattiga, och de blev upprörda.
Mark
14:6. Men Jesus säger då: Ni skall låta henne vara, den handling ni håller fram
är en god gärning som hon gjort till mig.
Mark
14:7. För de fattiga har ni alltid och när ni vill kan ni göra väl för dem. Men
mig har ni inte alltid.
Mark
14:8. Det hon gör är att smörja min kropp i förväg till min begravning.
Mark
14:9. Ja verkligen [Amen], jag säger er: Där Evangelium blir förkunnat komplett
i värden, kommer det hon nu gör att talas om, som en påminnelse om henne.
Mat
26:14. Sedan går en bland de 12 iväg, han som kallas Judas [firad, prisad,
vördad, dyrkad] Iskariot [utvald man, mannen som gör, mannen som sprack, mannen
som sköter räkningar] till översteprästerna.
Mat
26:15. Han säger när han kommit dit: Vad vill ni ge till mig, för att jag skall
överlämna honom till er, och de utlovar honom då 30 silverpengar. {30
silverpengar= c:a 4 * 30 dagslöner; en silverpeng förmodligen sikel eller
drakmer; 1 sikel = 4 drakmer = c:a 12 gr silver; 1 drakmer = 1 dagslön}.
Mat
26:16. Och därefter försökte han att finna rätt tid att överlämna honom.
Mark
14:10. Och Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] Iskariot [utvald man, mannen
som gör, mannen som sprack, mannen som sköter räkningar] en bland de 12, han
går då bort till översteprästerna för han vill överlämna honom till dem.
Mark
14:11. Och de lyssnar och de blir glada [jublande] och de lovar att ge pengar
till honom, och han undersökte på vilket lämpligt sätt, han skall överlämna
honom.
Luk
22:3. Men Satan kommer då in i Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] han som
kallas Iskariot [utvald man, mannen som gör, mannen som sprack, mannen som
sköter räkningar], han som är av de 12.
Luk
22:4. Och han går då bort och talar med översteprästerna och ledarna, på vilket
sätt han skall överlämna honom till dem.
Luk
22:5. Och de blir jublande [mår bra, blir glada] och bestämmer sig för
[samtycker] att ge honom pengar.
Luk
22:6. Och han lovar då och sökte sedan rätt tid att överlämna honom till dem, i
frånvaro av folkmassan.
Mat
26:17. Men först kommer nu det osyrade brödets högtid och lärjungarna säger
därför till honom: Var vill du att vi gör iordning åt dig att äta påskmåltiden
[påsk].
Mat
26:18. Och han säger då: Gå till staden till en speciell person, och säg till
honom, "Mästaren säger, min tid är nära, var hos dig kan jag hålla
påskmåltid [påsk] med mina lärjungar".
Mat
26:19. Och lärjungarna gör som Jesus sagt till dem och de gör i ordning för
påskmåltiden [påsk].
Mark
14:12. Och den första dagen i det osyrade brödets högtid, då på påsken när de
slaktade, säger hans lärjungar till honom: Var vill du att vi går för att göra
i ordning så att du kan äta påskmåltiden [påsk].
Mark
14:13. Och han sänder iväg två av sina lärjungar och säger till dem: Gå in i
staden och en man skall möte er, som bär en kruka vatten, ni följer då med
honom.
Mark
14:14. Och där när ni då kommer in säger ni till husföreståndaren, att mästaren
säger: Var är det härbärge där jag äter påskmåltiden [påsk] med mina lärjungar.
Mark
14:15. Och han kommer att visa för er en väldig övre våning, den har dukats och
är förberedd, där kan vi göra i ordning till oss.
Mark
14:16. Och hans lärjungar går bort och de kommer till staden och de finner att
det är som han säger till dem och de gör i ordning till påskmåltiden [påsk].
Mark
14:17. Och när det sedan är kväll, kommer han med de 12.
Luk
22:7. Men det osyrade brödets dag närmar sig, och man skulle offra i samband
med påsk.
Luk
22:8. Och han sänder då åstad Petrus [klippan] och Johannes [han ger nåd] och
han säger till dem: Nu skall ni gå åstad för vi måste förbereda påskmåltiden
[påsken] så att vi kan äta den.
Luk
22:9. Och de säger till honom: Det du vill [begär, älskar] skall vi göra i
ordning.
Luk
22:10. Och han säger till dem: Se, när ni går in i staden kommer en man att
träffa er, som bär en vattenkruka [lerkärl för vatten], ni skall då följa efter
honom till bostaden, där han går in.
Luk
22:11. Och ni skall säga till husföreståndaren: Mästaren [läromästaren] säger
till dig, var är gästrummet för påskmåltiden [påsk] med mina lärjungar.
Luk
22:12. Och han kommer att visa er en väldig övre våning som han gjort i
ordning, där skall vi förbereda.
Luk
22:13. Och när de går finner de att det är som han har sagt till dem, och de
gör i ordning påskmåltiden [påsk].
Luk
22:14. Och när tiden är inne lägger han sig till bords och de 12 apostlarna med
honom.
Mat
26:20. Och när det blivit kväll låg han till bords med de 12.
Mat
26:21. Och när de äter säger han: Amen [det är säkert], jag säger er att en av
er kommer att överlämna [bedra] mig.
Mat
26:22. Och då känner de sig enormt sorgsna och alla säger till honom: Det är
väl inte jag, Jesus [Herre, Jashve].
Mat
26:23. Och han svarar då: Han som doppar handen med mig i fatet, han kommer att
överlämna [bedra] mig.
Mat
26:24. Dock är det så att människosonen [Admas son] går bort, som det har
skrivits om honom, men ve den människa genom vilken människosonen överlämnas.
Det hade varit bättre för honom om den människan inte fötts.
Mat
26:25. Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad], han som överlämnade honom, tar då
till orda, han säger: Kanske är det jag, Rabbi [mästare]. Han säger till honom:
Du säger det.
Mark
14:18. Och när de ligger till bords och äter, säger Jesus: Amen [sant, fast,
trovärdigt], jag säger er att en av er kommer att överlämna mig, en som nu äter
med mig.
Mark
14:19. Och de började att känna sig ledsna [sörja, känna ångest] och säger till
honom, en efter en, det är väl inte jag, och nästa, det är väl inte jag.
Mark
14:20. Och han svarar och han säger till dem: En av de 12, som doppar med mig i
skålen.
Mark
14:21. Ja verkligen, människosonen [Adams son] går bort för så har det skrivits
om honom, men ve den människa genom vilken människosonen [Adams son]
överlämnas, det hade varit bra för honom om inte den människan fötts.
Luk
22:21. Men se, den hand som överlämnar mig är med mig vid bordet.
Luk
22:22. Och det är egentligen så att människosonen [Adams son] han går bort på
grund av det som är bestämt om honom. Men ve den människan genom vilken han
överlämnas.
Luk
22:23. Och de börjar då att diskutera inom sig, vem det kan vara av dem, som
planerar att göra något sådan.
Mat
26:29. Och jag säger er att jag, kommer aldrig hädanefter mer att dricka av
denna vinrankans produkt tills den dag när jag dricker det nya med er i min
fars rike.
Luk
22:15. Och han säger till dem: Med längtan har jag sett fram mot att äta den
här påskmåltiden [påsk] med er, före mitt lidande.
Luk
22:16. Och jag säger vidare till er, att jag aldrig äter det här mera förrän
allt blir uppfyllt [slutfört] i Guds rike.
Luk
22:17. Och han tar bägaren tackar och säger: Ta emot detta och dela åt er.
Luk
22:18. För jag säger er att jag aldrig mera skall dricka från vinrankans frukt
förrän Guds rika kommer.
Mat
26:26. Och medan de äter tar Jesus brödet och välsignar och bryter det och han
gav det till lärjungarna i det han säger: Ta det här och ät, det är min kropp.
Mat
26:27. Och han tar sedan bägaren och han tackar och han ger till dem i det han
säger: Drick av den alla.
Mat
26:28. För det här det är mitt blod, det nya förbundets, det som innesluter
[går runt om, med anledning av] de många [många saker], som blir utgivet
[utgjutet] till syndernas förlåtelse.
Mark
14:22. Och när de äter, tar Jesus bröd, han välsignar det och han bryter det
och ger till dem, och han säger: Ta emot, ät, det här är min kropp.
Mark
14:23. Och han tar bägaren [kalken] och tackar och han ger till dem och de
dricker av den alla.
Mark
14:24. Och han säger: Detta är mitt blod, det nya [friskare, fräschare]
förbundet, som blir uttömt [tömt] för många.
Mark
14:25. Amen [sant], jag säger er att: Jag dricker inte mera av vinrankans frukt
tills den dag, när jag dricker det nya [friskare, fräschare], i Guds rike.
Luk
22:19. Och då han tar brödet tackar han, bryter det och ger det till dem, han
säger: Det här det är min kropp som ges ut till er, gör det här till minne av
mig.
Luk
22:20. Och på samma sätt med bägaren [kalken] vid måltiden, och han säger: Den
här bägaren [kalken] är det nya [friska, fräscha] förbundet [pakten, kontraktet]
i mitt blod, töm den till förmån för [över] er.
Luk
22:24. Och de börjar bråka om [det blir en träta bland dem], vem av dem han
anser är förmer [större].
Luk
22:25. Men han säger då till dem: Kungarna [härskarna] härskar över folken, och
de som har makt [kontroll, myndighet] de blir kallade folkens välgörare.
Luk
22:26. Men ni är inte på det sättet, utan han som är större bland er är i stället
som den som är förnyare [nyare] och den som hos er leder är i stället som en
tjänare [uppassare, skötare].
Luk
22:27. En som är större, han ligger ju normalt till bords och den som i stället
är tjänare ligger inte till bords, och jag, jag är mitt bland er, som den som
är tjänare [uppassare, skötare].
Luk
22:28. Och ni är de som har stannat kvar med mig, genom mina prövningar
[motgångar].
Luk
22:29. Och jag ger [förordnar] mitt kungadöme [herradöme, suveränitet] till er,
på samma sätt som fadern ger [förordnat] mitt kungadöme [herradöme,
suveränitet] till mig.
Luk
22:30. För ni skall äta och dricka vid mitt bord, i mitt rike, och ni skall
sitta på troner och döma Israels [Guds rätte, Guds rättfärdige, Guds
upprättade, regerar som Gud] 12 stammar.
Luk
22:35. Och han säger till dem: Jag sände tidigare ut er utan portmonnä, och
väska och sandaler, och ni saknade inte något. Och de svarade: Ingenting.
Luk
22:36. Och han säger vidare till dem: Och nu, han som har en portmonnä ta med
den och på samma sätt en väska, och den som inget har, han säljer sin kappa
[kläder] och köper ett svärd [kniv].
Luk
22:37. För jag säger er, det är också skrivet, och det är nödvändigt att det
uppfylls hos mig, "och han räknades bland laglösa", för det som är
runt mig kommer att bli färdigt [har ett slut].
Luk
22:38. Och de säger: Jesus [Herren, Jashve], se här är två svärd. Och han säger
till dem: Det är bra [tillräckligt].
Mat
26:30. Och efter det de sjungit går du ut till Oljeberget [Olivberget]
Mat
26:31. Därefter säger Jesus till dem: Alla ni kommer att avfalla från mig i
natt [i denna natt], för det är skrivet. "Jag kommer att förgöra [slå]
herden och hjorden kommer att spridas ut".
Mat
26:32. Men efter min uppståndelse kommer jag att gå före till Galileen [cirkel,
fällbar, ringa, gräns, kust, land].
Mark
14:26. Och när du sjungit går de ut till Oljeberget [Olivberget].
Mark
14:27. Och Jesus säger till dem: Det är så att alla ni kommer att avfalla från
[bli snärjda med, ta anstöt av] mig i denna natt. För det är skrivet, "Jag
kommer att slå herden och fåren kommer att skingras."
Luk
22:39. Och han går sedan ut och går som han brukar [efter vana] till Oljeberget
[Olivberget], och hans lärjungar följer då med honom.
Joh
18:1. När Jesus hade sagt det här går han ut tillsammans med lärjungarna över
bäcken Kidron [mörkrets plats, den askgrå platsen, vredens brand], där är en
trädgård, där han går in med sin lärjungar.
Mat
26:33. Och Petrus [klippan] svarar honom: Om alla de andra avfaller från [tar
anstöt av] dig så kommer jag likaväl aldrig att avfalla.
Mat
26:34. Jesus säger till honom: Amen [I sanning], jag säger dig att i denna
natt, innan tuppen gal 3 gånger kommer du att förneka mig.
Mat
26:35. Petrus säger till honom: Även om det måste innebära att jag kommer att
dö med dig, kommer jag absolut inte att förneka dig. På samma sätt säger också
alla lärjungarna.
Mark
14:29. Men Petrus säger till honom: Om också alla kommer att avfalla [ ta
anstöt, blir snärjda] så kommer inte jag.
Mark
14:30. Men Jesus säger till honom: Jag säger dig att i verkligheten, i dag, i
denna natt, innan tuppen galt 2 gånger kommer du 3 gånger att förneka mig.
Mark
14:31. Men han sade ännu mer överdrivet: Vad gäller mig är det så att om det
blir att dö tillsammans med dig så kommer jag likaväl inte att förneka dig.
Luk
22:31. Och Jesus [Herren, Jashve] säger: Simon [höra, tala, förklara,
proklamera], Simon se Satan har krävt att sålla er, som vete.
Luk
22:32. Jag ber nu för dig, att din tro inte ska svika, och när du då vänder om,
styrk dina bröder.
Luk
22:33. Men han säger då till honom: Jesus [Herre, Jashve], jag är förberedd att
följa dig, och också att gå i fängelse och i döden.
Luk
22:34. Men han säger: Jag säger dig Petrus [klippa], verkligen inte, du kommer
att förneka mig 3 gånger, att du inte känner mig, innan tuppen gal.
Mark
14:28. Men efter det att jag uppväckts [lyfts upp] kommer jag att gå före er
till Galileen [cirkel, fällbar, ringa, gräns, kust, land].
Mat
26:36. Därefter kommer Jesus med dem till en plats man kallar Getsemane [press
karen för olja, oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han
säger till lärjungarna: Sitt ner här så länge, jag går längre bort för jag vill
be.
Mat
26:37. Och han tar då med sig Petrus och Sebedeus två söner och han börjar att
känna ångest och fruktan.
Mat
26:38. Då säger han till dem: Det är en intensiv sorg ända till döds i min
själ. Stanna här och vaka med mig
Mat
26:39. Och han går vidare en liten bit och faller ner på sitt ansikte, och han
ber och han säger: Min far, du är mäktig, se till att denna bägare nu
försvinner från mig, men inte som jag vill utan som du vill.
Mat
26:40. Och han går till lärjungarna och han finner dem sovande och han säger
till Petrus [klippan]: Så ni är inte ens i stånd att vaka en timme med mig.
Mat
26:41. Håll er vakna och be att ni inte kommer in i frestelser [motgångar,
prövningar], visserligen är anden villig men köttet [kroppen, den mänskliga
naturen] är svagt.
Mat
26:42. Åter, för andra gången, går han bort och han ber i det han säger: Min
far, om inte denna bägare kan försvinna [gå bort] från mig, om det verkligen
inte är möjligt, så dricker jag den, låt det hända som är din vilja.
Mat
26:43. Och han går sedan tillbaka och finner dem åter sovande, för deras ögon
var så tunga [hade tyngts ner].
Mat
26:44. Och han lämnar dem och går sedan åter bort och ber för tredje gången och
han säger samma ord.
Mat
26:45. Därefter går han tillbaka till sina lärjungar och säger till dem: Ni
sover vidare och vilar er. Se tiden är nära när människosonen [Adams son]
överlämnas i syndares händer.
Mark
14:32. Och de kommer till platsen med namnet Getsemane [press karen för olja,
oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han säger till sina
lärjungar: Jag måste [vill, skall] nu be och under tiden vilar ni här.
Mark
14:33. Och han tar med sig Petrus [klippan] och Jakob [häl fångaren,
ersättaren] och Johannes [han ger nåd] och börjar bli rädd och är fylld av
ångest.
Mark
14:34. Och han säger till dem: Min själ [ande, liv] är överväldigad av
bedrövelse [betryck, sorg] ända till döds, stanna här och vaka [var vakna].
Mark
14:35. Och han går sedan vidare en liten bit och faller ner på jorden och han
bad intensivt: Det gäller att [är] denna timme [tid] måtte passera bort.
Mark
14:36. Och han sade: Far, du är den allsmäktige fadern, ta bort denna bägare
från mig, men inte som jag vill utan som du vill.
Mark
14:37. Och han kommer tillbaka och han finner dem sovande och han säger till
Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippan]: Du sover, du klarar
inte av att vaka ens en stund [timme, tid].
Mark
14:38. Var vakna [Vaka] och be att ni inte kommer i frestelse [prövning,
motgång], den sanna anden är redo, men köttet [kroppen] är svagt.
Mark
14:39. Och han gick bort och bad ännu en gång, och han sade samma ord.
Mark
14:40. Och när han kommer tillbaka finner han dem åter sovande, och deras ögon
var nedtyngda [sorgsna, pressade] och inte heller hade de förstått [vetat] vad
de skulle säga till [svara] honom.
Mark
14:41. Och han kommer för tredje gången och han säger till dem: Ni sover vidare
och ni vilar er, men det är slut nu. Nu är det dags, se, Människosonen [Adams
son] överlämnas till syndares händer.
Mark
14:42. Vakna [stå upp], vi måste gå, se han som överlämnar mig är nära.
Luk
22:40. Och när de kommer fram till platsen säger han till dem: Be att ni inte
skall komma i frestelser [prövningar, motgångar].
Luk
22:41. Och han går bort från dem ungefär ett stenkast och han bad liggande
[stående] på knäna.
Luk
22:42. Han säger: Far, vill du om möjligt ta bort denna bägare från mig, men
ske inte min vilja, utan din.
Luk
22:43. Och man ser då änglar som kommer till honom från himlen och stärker
honom.
Luk
22:44. Och då bad han i än större vånda [kamp, ångest] och hans svett är som droppar
av blod, som faller på marken.
Luk
22:45. Och han reser sig upp efter bönen och går till lärjungarna, men finner
dem sovande bort från sorgen.
Luk
22:46. Och han säger då till dem: Varför sover ni, ni måste resa på er för att
be att ni inte kommer i frestelse [prövning].
Mat
26:46. Vakna, vi måste gå. Se han har kommit nära, han som överlämnar mig.
Mat
26:47. Och se, medan han ännu talar kommer Judas [firad, prisad, vördad,
dyrkad] där, en av de 12, och med honom en massa [stor mängd] folk med svärd
och påkar [stavar], från översteprästerna och folkets äldste.
Mat
26:48. Och han som överlämnar [bedrar] honom, han ger ett tecken till dem i det
han säger: Han som jag kysser, han är det, ta fast honom.
Mat
26:49. Och genast går han fram till Jesus där han säger: Gläd dig Rabbi
[mästare], och han kysser honom.
Mat
26:50. Och Jesus säger då till honom: Kompis [vän], varför är du här nu. Och de
går sedan fram och lägger händerna på Jesus och tar fast honom.
Mat
26:51. Och se bland de som är med Jesus, sträcker en person ut handen och drar
fram sitt svärd [kniv], och slår till översteprästens tjänare och hugger av
honom öronsnibben [örat].
Mat
26:52. Då säger Jesus till honom: För tillbaka svärdet [kniven] till dess
ställe, för alla som griper till svärd skall förgöras med svärd.
Mat
26:53. Eller menar du att jag inte nu är kraftfull och därmed kan be till min
far och det kommer att stå mer än 12 legioner änglar [budbärare] hos mig.
Mat
26:54. Men hur skall då skrifterna fullföljas, att det är nödvändigt att det
här sker.
Mat
26:55. Då sade Jesus till folkhopen: Som mot en bandit går ni ut, med svärd och
påkar för att gripa mig, dagtid har jag varit hos er, jag satt och undervisade
i templet och ni grep mig inte.
Mat
26:56. Detta har skett för att profeternas skrifter skall fullföljas, Då lämnar
alla lärjungarna honom och flyr.
Mat
26:57. Och de fängslar Jesus och för bort honom till översteprästen Kaifas
[dalgång, omringaren, krökaren, förstelnaren], där de skriftlärde och de äldste
är samlade.
Mark
14:32. Och de kommer till platsen med namnet Getsemane [press karen för olja,
oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han säger till sina
lärjungar: Jag måste [vill, skall] nu be och under tiden vilar ni här.
Mark
14:33. Och han tar med sig Petrus [klippan] och Jakob [häl fångaren,
ersättaren] och Johannes [han ger nåd] och börjar bli rädd och är fylld av
ångest.
Mark
14:34. Och han säger till dem: Min själ [ande, liv] är överväldigad av
bedrövelse [betryck, sorg] ända till döds, stanna här och vaka [var vakna].
Mark
14:35. Och han går sedan vidare en liten bit och faller ner på jorden och han
bad intensivt: Det gäller att [är] denna timme [tid] måtte passera bort.
Mark
14:36. Och han sade: Far, du är den allsmäktige fadern, ta bort denna bägare
från mig, men inte som jag vill utan som du vill.
Mark
14:37. Och han kommer tillbaka och han finner dem sovande och han säger till
Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippan]: Du sover, du klarar
inte av att vaka ens en stund [timme, tid].
Mark
14:38. Var vakna [Vaka] och be att ni inte kommer i frestelse [prövning,
motgång], den sanna anden är redo, men köttet [kroppen] är svagt.
Mark
14:39. Och han gick bort och bad ännu en gång, och han sade samma ord.
Mark
14:40. Och när han kommer tillbaka finner han dem åter sovande, och deras ögon
var nedtyngda [sorgsna, pressade] och inte heller hade de förstått [vetat] vad
de skulle säga till [svara] honom.
Mark
14:41. Och han kommer för tredje gången och han säger till dem: Ni sover vidare
och ni vilar er, men det är slut nu. Nu är det dags, se, Människosonen [Adams
son] överlämnas till syndares händer.
Mark
14:42. Vakna [stå upp], vi måste gå, se han som överlämnar mig är nära.
Mark
14:43. Och strax, medan han ännu talade, kom Judas [firad, prisad, vördad,
dyrkad] som är bland de 12, och med honom en stor mängde folk, från
översteprästerna och de skriftlärde och de äldste, med svärd och stavar.
Mark
14:44. Men han hade till dem framfört att han överlämnar honom med ett avtalat
tecken, genom att förklara speciellt, jag skall kyssa honom, han är det, ta
honom och för bort honom säkert.
Mark
14:45. Och han kommer direkt och han går fram till honom och han säger Rabbi
[mästare, lärare], Rabbi och han kysser honom.
Mark
14:46. Och de tar fast honom handgripligen [genom att lägga sina händer på
honom].
Mark
14:47. Och en av dem som hade stått där drar då sitt svärd och slår till
översteprästens tjänare, och hugger av hans örsnibb [öra].
Mark
14:48. Men Jesus säger då till dem: Som mot en bandit går ni ut med svärd och
käppar, för att gripa mig.
Mark
14:49. På dagen är jag hos er i Templet och undervisar och ni tar inte fast mig
då, men det här är för att skrifterna skall uppfyllas.
Mark
14:50. Och alla lämnar honom då och flyr.
Mark
14:51. Och en yngling som följde med honom klädd i fint linne och inte hade
något under, honom grep de unga männen.
Mark
14:52. Men han lämnar kvar linnet och flyr naken bort från dem.
Mark
14:53. Och de för bort Jesus till översteprästen, och översteprästerna och de
äldste och de skriftlärde samlas.
Luk
22:47. Men medan han fortfarande talar, se en hop, och den som håller samman
den är Judas, han går framför mot de 12, och han närmar sig Jesus för att kyssa
honom.
Luk
22:48. Och Jesus säger till honom: Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad]
överlämnar du människosonen [Adams son] med en kyss.
Luk
22:49. Och när de, runt omkring honom, ser det som håller på att hända, säger
de till Jesus [Herre, Jashve]: Skall vi slå ner dem [förgöra] med svärd.
Luk
22:50. Och man slår då till mot en av översteprästens tjänare och hugger av
honom det högra örat.
Luk
22:51. Och Jesus svarar: Låt det vara med det här och han rör vid hans örsnibb
och botar honom.
Luk
22:52. Och Jesus säger till dem som då kommer mot honom, översteprästen och
befälhavaren från templet, och de äldste: Som mot en bandit har ni kommit med
svärd och stavar.
Luk
22:53. På dagen är jag med er i templet, inte sträcker ni då ut handen mot mig,
men när mörkret makter råder är det er tid.
Luk
22:54. Och de griper honom och för honom till översteprästens hus, och Petrus
följer med på avstånd.
Joh
18:2. Även Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad], han som överlämnar [bedrar]
honom, kände till stället, för ofta samlas Jesus där med sina lärjungar.
Joh
18:3. Då tar Judas militär och män från översteprästernas och fariséernas
tjänare, och han kommer med facklor [ljus] och lampor [bloss] och vapen.
Joh
18:4. Jesus, som viste allt som skulle komma [kommer] över honom, går bort och
säger till dem: Vem söker ni
Joh
18:5. De svarar honom: Jesus, han från Nasaret. Han säger till dem: Jag är
[Jashve i första person på hebreiska]. Och också Judas, han som bedrar honom
var bland dem.
Joh
18:6. Och när han säger till dem: Jag är [Jashve i första person på hebreiska],
går de undan [åt sidan] som en följd av det och faller sedan till marken.
Joh
18:7. Då frågar han dem åter: Vem söker ni. Och de säger: Jesus, han från
Nasaret.
Joh
18:8. Jesus svarar: Jag säger till er att jag är [Jashve i första person på
hebreiska], om alltså det är mig ni söker, kan ni låta dessa gå.
Joh
18:9. För ordet skall fullföljas som säger att dem du har gett till mig, av dem
förlorar [ödelägger] jag ingen.
Joh
18:10. Men Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippa] har ett
svärd. Han drar det då och slår till översteprästens tjänare och hugger av hans
högra öra. Och namnet på tjänaren var Malkus [kung].
Joh
18:11. Men då säger Jesus till Petrus [klippa]: Stoppa tillbaka ditt svärd i
skidan, skulle jag då inte dricka dem bägare som fadern ger mig.
Joh
18:12. Då griper, militärerna [militärgruppen] och kommendanten och de judiska
tjänarna, Jesus och de binder honom.
Joh
18:13. Och de för sedan först bort honom till Hannas [nådig, gynnad, har slagit
läger], för denne var svärfar till Kaifas [dalgång, omringaren, krökaren,
förstelnaren], som var överstepräst det året
Joh
18:14. Och det var Kaifas som då ger rådet till judarna, att det är bra att en
människa förgörs till förmån för folket.
Mat
26:58. Men Petrus [klippan] följde efter honom på avstånd till översteprästens
gård och han gick också in och han satt med tjänarna för att se utgången
[resultatet].
Mark
14:54. Och Petrus [klippan] följer efter honom in i översteprästens förgård
[gård] och han sitter ner tillsammans med tjänarna och värmer sig vid elden.
Luk
22:54. (sista delen, kopia) och Petrus följer med på avstånd.
Joh
18:15. Och Simon Petrus följde Jesus tillsammans med den andre lärjungen som
kände översteprästen, och han går tillsammans med Jesus in på översteprästens
förgård.
Joh
18:16. Och Petrus hade haft möjlighet att ställa sig utanför dörren, då den
andre lärjungen går bort, han som var känd med översteprästen, och han säger
till portvakterskan, och han för in Petrus.
Karl Håkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar