Ändetiden 322,

Festmåltiden gäller både oss Kristna och Judarna

Man kan också fråga sig om detta med Bröllopet, och Festmåltiden bara gäller Judarna och Israel. De ska ju få tillbaka sitt land och alla löften som Gud gett i Bibeln ska gå i uppfyllelse.

Upp 19:17. Och jag ser en ängel [budbärare] som står i [vid] solen och som ropar med väldig röst och säger till alla fåglar som flyger på himmelens höjd: Kom hit och samla er till den store Gudens festmåltid.

För att svara på den frågan vill jag titta på de två tillfällen när Gud tidigare välsignat Israel och det var när Belfort deklarationen skrevs 1917 och Judarna på nytt fritt kunde bosätta sig i Israel. Då strax innan (1906) föll Guds Helige Anden i USA och Pingströrelsen bildades.

Och 1967 när Israel för första gången fick hela det land som Gud lovat inklusive hela Jerusalem med Gamla staden. Då föll samtidigt Guds Helige Ande i den Katolska kyrkan som inledningen på en period av Ande utgjutelse i Hela Kristenheten, alltså inte som tidigare bara i Pingströrelsen.

Så vi ser att när Gud välsignar Israel så välsignar han också oss Kristna, men Välsignelserna är olika. Och därför tror jag att även Festmåltiden och Bröllopet som vi läst om här är ord som både gäller Israel och oss Kristna.

Och vi kan också i profetiorna i gamla testamentet läsa om hur Israel ska ta emot Jesus, hur de ska se upp till den som de stungit, och hur Jesus alltså ska blir deras Messias och Frälsare, på samma sätt som han är vår Frälsare.

Det är intressant att titta på den här berättelsen som vi läste i förra avsnittet där Jesus talar om de 5 kloka och de 5 dumma Jungfrurna.

Mat 25:1. Då kommer himmelriket att jämföras med 10 jungfrur som mottar sina facklor, för att gå ut till att möte brudgummen.

Mat 25:2. Och 5 av dem är kloka och 5 är dumma

Mat 25:3. De som är dumma de tar då sina facklor men de tar inte med sig olja.

Mat 25:4. Och de kloka de tar då olja i sina kärl till sina facklor.

Mat 25:5. Men brudgummen dröjer och de slumrar därför till så att de somnade.

Mat 25:6. Men mitt i natten går ropet ut [blir till], se [uppfatta] brudgummen kommer till sitt möte.

Mat 25:7. Vakna nu [denna gång] alla jungfrur och ställ i ordning era facklor.

Mat 25:8. Och de dumma säger då till de kloka: Ge oss från er olja eftersom våra facklor slocknar.

Mat 25:9. Men då svarar de kloka och säger: Aldrig någonsin, då det förmodligen inte räcker till både oss och er, gå heller till försäljarna och köp själva.

Mat 25:10. Och de går då bort själva för att handla, då kommer brudgummen och de som är redo de går då med honom till vigslarna och dörren låses.

Mat 25:11. Men senare kommer också de övriga jungfrurna och säger: Jesus [Herre, Jashve], Jesus [Herre, Jashve], öppna då nu för oss.

Mat 25:12. Men han svarar då och säger: Jag säger till er definitivt [med säkerhet], jag känner inte till [förstår inte] er.

Mat 25:13. Var vakna [vakna upp] därför, eftersom ni inte vet dagen eller timmen när det skall komma att ske, det att Människosonen [Adams son] träder fram [kommer].

Här har vi alltså förmodligen två tillämpningar av den. Tillämpningen för Judarna är att bara de som vänder tillbaka till landet Israel nu i dessa dagar, kommer att få uppleva all den välsignelse som Gud har tänkt sig. De är de visa Jungfrurna.

Och för de Kristna har vi ju den tolkning som de här berättelsen alltid har haft när man talat om den i våra kyrkor. Att det gäller att ha tron levande. Vara fylld med Guds Ande så att man är beredd och lever i Jesus. Annars kan man missa det här fantastiska när Jesus kommer.

Karl Håkan