Ändetiden 104,

Solen bleknar mot Jesu härlighet

Jesus härlighet är starkare än både Solens och Månens glans

Jes 24:23.  Och månen rodnar [skäms] och solen bleknar [skäms], för skarornas [församlingarnas] Jesus [Jashve Sebaot] är kungen, på berget Sion och i Jerusalem och man förkunnar hans uråldriga härlighet.

Det är Jesus som samlar Israels folk. Han strider för de sina och befriar dem. Jesus är kung

I de här versarna ser man flera paralleller med andra ställen.

I vers 23 har vi parallellen med alla ställen som talar om att solen skall vändas i mörker och månen i blod, Men här har vi en lite annorlunda betydelse, här skäms solen och månen. Det är därför som de rodnar och bleknar. Och man kan se det som en profetia på Kyrkan, Det stora Babylon som skulle falla (Upp 18), här ser vi att när Jesus kommer i sin verkliga härlighet då bleknar kyrkan, månen och dess framställning av Jesus, Solen.

Det är också intressant att se alla andra ställen där det talas om att Solen bleknar och Månen vänds i blod. Det här stället talar kanske om den riktiga betydelsen. Den är den att när Jesus kommer då är hans strålglans så stark att allt annat förbleknar.

Här har vi ett Bibelord som just handlar om hur Solen och Månen mister sin styrka. Och Det är alltså intressant att se det i det här perspektivet, av att det är Jesus som är den som alltså här börjar lysa fram.

Upp 6:12. Och jag ser när han öppnar det 6:e sigillet, och se det sker en väldig jordbävning och solen uppträder svart som en sönderfransad säck [i slitet hårigt säck tyg] och månen uppträder som blod [blodsutgjutelse].

Det här ordet i 6:12 är från 6;e Sigillet och det visar på vår tid när allt ändrar sig och hela tillvaron vänds upp och ner. Och vi ser alltså att det är Jesus som i själva verket börjar lysa fram med sin glans. Och så är det ju idag. Det går fram en väldig väckelse i världen fast vi inte ser den här i Europa.

Jesus kommer snart och världens ljus slocknar.

Karl Håkan