Guds Generalplan 16, Den
stora kyrkans fall
Berättelsen om Babels Torn är en profetia om hur
människorna försöker att i egen kraft bygga en Gudstro som skulle nå ända upp
till Gud. Och alla skulle tro likadant.
Men Gud som ville att kristen tro skall vara
individuell och som vill att var och en har en personlig ärlig och övertygad tro
och som därför många gånger är lite olika. Han griper in i historien och slår
sönder den stora kyrkan.
Och ut av det kom sedan den fantastiska väckelse
som vi ser idag ut över världen.
Man kan se den här berättelsen som en profetia
på hur den Katolska kyrkan delades, eller är det kanske en profetia in i vår
tid och våra kyrkor. Vi får se vad som nu händer.
1 mos 11:1 <Trad:> Och hela jorden hade ett
språk och samma ord.
| <Alt:> Och hela den fasta grunden var förenad och
avskavd och budskapen var samma.
1 mos 11:2 <Trad:> Och det hände att de
flyttade på sig från det som varit och de kom till en slätt i landet Sinear där
de bosatte sig.
| <Alt:> Och det blev så att de flyttade på sig från
urtiden och de fann en dal i landet Sinear [den uppenbarar upprepningen] och de slog sig ner där.
Vi ser hur de alla har samma budskap. Alla
samlas i något som är likadant, men utslätat, och en upprepning av samma sak.
1 mos 11:3 <Trad:> Och människorna sade till
sina vänner: Kom låt oss göra tegel, till byggnader, och låt oss bränna så att
det blir bränt, och teglet var för dem till sten, och leran blev för dem till
murbruk.
De bygger av tegel som de själva har gjort av
lera, av markens smuts.
| <Alt:> Och människorna sade: Tomhetens onda Gud
gjordes till rökelse, till barn, som vi låter bränna till Seraf [hon brinner] och må det
vara till rökelsen, så att jag blir gammal [står upp], men smutsen
var för dem till problem.
I den alternativa översättningen här ser vi att
deras tankar var egoistiska, de offrade t o m barn för att skaffa sig själva
fördelar, ett långt liv, men synden, smutsen, var deras problem.
1 mos 11:4 <Trad:> Och de sade: Kom låt oss
bygga åt oss en stad och ett torn vars spets är i himlen, och låt oss göra en
plats åt oss så att vi inte skingras över hela jordens yta.
| <Alt:> Och de sade: Det tomma som hon lät sätta upp
åt oss, en stad, har upphört, och från förbannelsen når dess gift in i himlen.
Låt oss göra namnet [statusen] permanent, så att vi inte slås i bitar ut över
ytan på den fasta grunden.
Deras mål var att nå upp till Gud. Bli lika
stora som Gud. Och att hålla ihop så att ingen tänker annorlunda.
Och vi ser i den alternativa översättningen
att det är när det som man är ute efter upphör, som det blir ännu viktigare att
ingen lämnar. Det är något man ofta möter. Denna oförmåga att erkänna fakta. Ja
t o m tvinga andra in i ett felaktigt beteende för att misslyckandena inte
skall synas.
1 mos 11:5 Och
Jesus [Jashve] steg ner för att
se staden och tornet [det stora], som människornas [Adams] barn hade byggt.
1 mos 11:6 <Trad:> Och Jesus [Jashve] sade:
Se de är ett folk och de har ett språk och detta ger dem styrka till deras verk
och nu är inget omöjligt för dem, allt ont som de planerar kan de göra.
Människorna hade med sin samlade kraft gjort
det nästa omöjliga. Och ännu större saker skulle de kunna göra.
1 mos 11:7 <Trad:> Kom vi må förstöra och vi
må blanda deras språk så att de inte förstår språket en människa talar.
| <Alt:> Vi må krossa det tomma och vi må översvämma
dem, deras ödelagda ande, där deras ledare inte tar hänsyn och säger, jag är
domare.
1 mos 11:8 <Trad:> Och Jesus [Jashve] spred
ut dem därifrån över hela jordens yta och de slutade att bygga på staden.
Men Jesus, Gud gjorde så att det inte kunde förstå
och acceptera varandras tro länger och tron spreds ut och blev annorlunda. Och
det är det vi såg i reformationen. När Den katolska kyrkan splittrades och det
blev olika samfund med olika sätt att se på bibliska detaljer. På så vis
förnyades kyrkan och det blev fart på väckelsen. Och vi har sedan också sett
det i olika sammanhang i samband med väckelser, hur det nya som kommit fram inte har kunnat accepteras i den gamla
miljön utan har fått bryta nya fåror.
Och det är det vi ser idag bland oss, att i
samband med att den tekniska utvecklingen går fram på ett fantastiskt sätt så
har också evangeliet brett ut sig över värden, och det ofta i form av nya
samfund som bryter ny mark i nya sammanhang och på nya ställen.
| <Alt:> Och Jesus [Jashve] älskade [accepterade] dem som en
följd av den fasta grundens offer, och de blev vilande [vilade] och kom att
tillhöra stadens döttrar.
Här får vi åter en annan bild i den
alternativa översättningen. Här ser vi hur Jesus älskar på grund av att de
tagit emot hans offer, och från dem upprättar han sin församling, staden
döttrar.
1 mos 11:9 <Trad:> På grund av det här fick
den namnet Babel [i förvirring, genom blandning], för där förvirrade [blandade]
Jesus [Jashve] alla jordens språk och från det stället spred han ut dem
över hela jordens yta.
| <Alt:> På grund av detta så kallades det Babel [mat, i överflöd], för Jesu [Jashves] namn
översvämmade hela den fasta grundens ande, och på grund av Jesus [Jashves]
spreds den ut, hela den fasta grundens
offer gestalt [karaktär].
Och tack vare det här så ser vi
idag att alla människor på jorden har fått möjlighet att höra evangeliet.
Den här berättelsen har många paralleller med
berättelsen i Upp 17 och 18 om det stora Babylon. Den stora värdsliga kyrkan,
som faller samman, och som får Guds folk att jubla, och när den gjort det då
har vi kommit fram till det sista i Guds frälsningsplan som vi kan läsa om i Upp
19 och det är när Jesu kommer och upprättar sitt rike.
Karl Håkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar