Profetiorna går i uppfyllelse, Del 8
Dom och Evig salighet
Djävulen kastas också i Eldssjön
Upp
20:7. Och när de tusen åren avslutas, kommer Satan att befrias ur sin
fångenskap.
Upp
20:8. Och han skall gå ut för att bedra folken, de i jordens 4 hörn, Gog och
Magog, och för att samla dem till Krig. Och de är till antal som havets sand.
Upp
20:9. Och han går upp över jordens vidd och omringar de heligas läger och den
älskade staden. Men eld faller ner från Gud, från himlen [skyn, på Grekiska:
ouranou], och förtär dem.
Upp
20:10. Och Djävulen som lurar dem, han kastas i eldens och svavlets sjö, där
vilddjuret och den falske profeten [lögnprofeten] är, och de kommer att plågas
[pinas, torteras] dag och natt i evigheters evigheter.
Här efter de 1000 åren får vi se att också
Djävulen kastas i Eldssjön, efter att han gjort ytterligare ett misslyckat
försök att ta över Världen. Nu har ondskan slutligen satts på plats. Den ondska han står för är avslöjad och kommer
alltid att förbli det. Och sedan kommer Guds dom.
Domen
Upp
20:11. Och jag ser en väldig skinande [vit] tron och han sitter på den. Jorden
och himlen flyr bort från hans ansikte, och ingen plats finns för dem.
Upp
20:12. Och jag ser de döda, små och stora, ställda inför Gud, och böcker öppnas
och ytterligare en bok, det är livets, och de döda döms utifrån det som
skrivits i böckerna, enligt deras gärningar.
Upp
20:13. Och havet ger ifrån sig de döda, i sig, och döden och dödsriket [Hades]
de ger ifrån sig de döda i sig. Och de döms, var och en enligt sina gärningar.
Upp
20:14. Och döden och dödsriket [Hades] slängs i elds sjön. Detta är den andra
döden.
Upp
20:15. Och om någon inte finns skriven i livets bok, slängs han i elds sjön.
Vi ser här hur begreppen Himmel och Jord flyr
bort och förklaringen kan vi se i Upp 21:2, När Guds vilja genomförs kommer Gud
ner till oss och Himmel och Jord blir ett., det blir som Gud vill ha det inte
som det är idag.
Alla skall dömas utifrån sina gärningar men alla
skall inte straffas. De som tagit emot Jesus och hans nåd de går fria från
straff, de som har sitt namn skrivet i Livets bok som det står.
Det finns många som fokuserar på domen. Men själv älskar jag att tänka på nåden. Tänk vilken nåd vi har i Jesus. Det är han som gjort
det. Vi har bara att ta emot. Vilken
fantastisk Gud vi har. Och i det inre tonar sången fram:
Låt mig får höra om Jesus, skriv på mitt hjärta
vart ord.
Sjung för mig sången så dyrbar, skönaste hörd
då vår jord.
Synderna mina dem bar han, smärtorna tog han på
sig.
Redo att hela och hjälpa, redo att uppoffra
sig.
Kärlek! O viska det åter, det var för mig som
han dog.
Det var för mig som han uppstod, Herre, min Gud
det är nog.
En sak vill Gud att vi skall tänka på:
Luk 6:27.
Men jag säger åt er, åt dem som hör [förstår]: Älska era fiender, gör gott för dem som
hatar er,
Luk 6:31. Och som ni vill att människorna skall göra
för er, så skall ni göra också för dem.
Luk 6:37.
Och döm aldrig och aldrig någonsin blir ni dömda, förklara
aldrig skyldig och aldrig någonsin bli ni förklarade skyldiga, förlåt och ni
skall bli förlåtna.
Den nåd Gud gett oss vill han att vi också ger
våra medmänniskor. Vår nästa. Han vill att
kärleken och nåden skall föras vidare.
Den
Heliga Staden, Jesu Brud, Vårt liv i Jesus
Upp
21:1. Och jag ser en ny [fräsch, frisk, kvalitativt ny] himmel [Guds boning,
stjärnhimmel] och en ny [fräsch, frisk, kvalitativt ny] jord [mark, land], ty
den tidigare himlen [Guds boning, stjärnhimmel] och den tidigare jorden
[marken, landet] är passerad [är försvunnen] och havet [sjön] finns inte mer.
Upp
21:2. Och jag Johannes ser den helga staden, det nya Jerusalem [Fredsstaden,
Fridsstaden, den fullkomliga staden, staden i säkerhet], som kommer ner från
Gud, från himlen [Guds boning, stjärnhimlen], förberedd såsom en brud utsmyckad
för sin man.
Upp
21:3. Och jag hör en väldig röst från himlen som säger: Se Guds tabernakel
[tält, boning] är bland människorna och han skall bo [tälta] bland dem. Och de
skall vara hans folk och han skall vara guden bland dem, deras Gud.
Upp
21:4. Och Gud skall utplåna varje tår från deras ögon, och döden skall inte
vara mera eller sorg eller gråt eller plåga [möda] skall vara mer, för det som
varit är borta.
Upp
21:5. Och han som sitter på tronen säger: Se jag gör allting nytt [fräscht,
friskt, kvalitativt nytt]. Och han säger till mig: Skriv att dessa ord är sanna
och tillförlitliga.
Upp
21:6. Och han säger: Det är gjort [har blivit till, har fötts]. Jag är Alfa och
Omega, början och slutet [resultatet]. Åt den som törstar skall jag ge från
källan med livets vatten, fritt [gratis].
Upp
21:7. Den som segrar skall ärva [få] allt och jag skall vara Gud för honom och
han skall vara min son [sonen till mig].
Allt blir nytt. Det här är som den frälsta
människan som är en ny skapelse i Jesus. Här ser vi att hela Himmelen och Jorden blir förnyade, blir som nya. Och de blir förenade, Gud kommer
ner till oss.
Havet, det hedniska, det finns inte mera, allt är Guds
församling, det som brukar
symboliseras med marken, jorden.
Och vi ser att den Gud som kommer till oss han är enkel, han är som
vi, han bor ibland oss, ja han bor i tält. Han är
inte långt borta från oss och otillgänglig. Nej han vill vara nära oss och hjälpa oss, ta bort vår nöd och våra plågor. Gud älskar oss.
Vi får vara hans barn och han är vår Gud, och det är
han som gjort det för oss. Gett oss friden, ja allt vi har av värde, det kommer
från honom.
Upp
21:8. Men åt, fega [försagda] och otroende [hedningar] och anstötliga och
mördare och hor karlar [manliga prostituerade, otuktiga] och troll karlar och
avgudadyrkare [idol dyrkare] och alla som är falska [lögnaktiga, vilseledande],
är deras del i sjön som brinner med eld och svavel. Det är den andra döden.
Vi får inte vara fega och lögnaktiga, och
otrogna, blanda in annat än tron på Jesus. Vi skall inte vara horkarlar utan vi
skall vara Jesu hustru.
Upp
21:9. Och en av de 7 änglarna [budbärarna] som hade de 7 skålarna, som var
fulla med de 7 sista plågorna, kommer till mig och säger: Kom hit, jag skall
visa dig bruden, Lammets hustru.
Upp
21:10. Och han för mig i [genom] ande till ett högt och stort berg och visar
mig den väldiga staden, det heliga Jerusalem, som kommer ner från himlen, från
Gud.
Upp
21:11. Och den har Guds härlighet [strålglans], och dess ljus är likt en dyrbar
sten likt kristallklar jaspis.
Vi ser här att den tro Gud vill ge oss i Jesus
det liknas vid en stad. Det heliga Jerusalem, den yppersta bland städer. Och
samtidigt är det alltså Bruden, den frälsta skaran. Och det finns inte ord att
uttrycka dess skönhet.
Upp
21:12. Och med en hög och väldig mur med 12 portar, och vid portarna 12 änglar
[budbärare], och skrivna namn, som är Israels söners 12 stammars.
Upp
21:14. Och stadens mur har 12 fundament, med Lammets 12 apostlars namn.
Vi ser att där finns både de 12 stammarna, gamla
förbudet och de 12 apostlarna, det nya förbundet.
Upp
21:18. Och murens byggnadsmaterial var jaspis, och staden var av rent guld, lik
rent [klart] glas.
Upp
21:21. Och de 12 portarna är 12 pärlor, varje port är av en pärla. Och stadens
gata är av rent guld, som genomskinligt glas.
Här ser vi åter det genomskinliga, Guld som är som är genomskinligt glas, här möter vi alltså det vi mötte i Glashavet
och nu är det också som Guld, ädelt och rent. Det är så Gud vill ha det. Öppet, ärligt, genomskinligt och rent.
Upp
21:22. Och jag ser inget tempel i den, för Jesus [Herren] Gud, den allsmäktige
och Lammet är dess tempel.
Upp
21:23. Och staden behöver inte solen eller månen för att ha ljus i sig, för
Guds strålglans lyser i den och dess lampa är Lammet.
Upp
21:24. Och folken, som frälsas [räddas] skall vandra i dess ljus och jordens
konungar [herrar] bär sin ära och lovprisning in i den.
Upp
21:25. Och dess portar skall inte stängas på hela dygnet, för det skall inte
vara natt där.
Jesus är lammet som har offrat sig och nu behövs inte templet. Och
vi få vandra i Jesu ljus. Och portarna är alltid öppna. Guds frälsning finns
öppen för alla, Gud stänger ingen ute.
Och här har vi svaret på vad som kommer att hända efter 1000 årsriket, efter Guds sabbat. Det blir
inte natt mera. Dygnsrytmen upphör. Guds frälsning är evig.
Upp
21:27. Och ingen som gör orenheter [världsligheter, vanhelgar] och som ägnar
sig åt avgudadyrkan [styggelser] och lögn [oärlighet], kommer någonsin in i
den, utan endast de som är skrivna i livets bok, Lammets.
Men för att komma in där måste man bli ren, och
det blir man i Jesus, Lammets blod, och då blir man skriven i Livets bok, och
får komma in i staden.
Och vi kan läsa fortsättningen, hur fantastiskt det är.
Upp
22:1. Och han visar mig en ren flod, med livets vatten, skinande [klart] som
kristall, som kommer från Guds och Lammets tron.
Upp
22:2. I mitten med dess gata [torg] och floden på båda sidor, är livets träd,
som ger 12 skördar, för det ger sin frukt varje månad, och trädets blad är till
folkens omsorg [vård, helande].
Upp
22:3. Och ingen förbannelse [plåga] skall vara mer, och Guds och Lammets tron
skall stå i den, och hans tjänare skall tjäna honom.
Upp
22:4. Och de skall se hans ansikte och hans namn på sina pannor.
Upp
22:5. Och där skall inte vara natt. Och de har inte behov av någon lampa eller
solens ljus, för Jesus [Herren] Gud lyser över [på, åt] dem och de skall regera
i evigheters evigheter.
Och till sist får vi säga med Johannes
Upp
22:20. … … Ja kom Herre Jesus.
Upp
22:21. Vår Herres [Jesu, Jashve], Jesu [Frälsares] Kristi [Messias, den
Smordes] nåd [glädje, gåva] vare med er alla, Amen [sant, fast].
Karl Håkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar