Kyrkans undergång 7 

Kyrkans falska renhet döljer avgudadyrkan

Skökan i Upp 17 är rutten och otrogen och det är den Romersk Katolska kyrkan. Det kan man se när man läser i den 5:e versen. Och vi ser också att ur den kyrkan skall också andra kyrkor komma som också har samma avgudadyrkan i sig.

Upp 17:4 Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och förgylld med guld och ädelsten och pärlor, och har en guld bägare i sin hand, som är full med avgudadyrkan [gräsligheter] och hennes otroskaps [hors, avgudadyrkans] ruttenhet [orenhet].

Skökan är välklädd och hon är t o m förgylld. Hon ser ädel ut men det är påsmetat.

I själva verket är hennes livselixir. Det hon lever av ondskan. Onda Andar, Avgudar, Ruttenhet.

Upp 17:5 Och på hennes panna var ett hemligt [mystiskt] namn, det stora Babylon, moder till de prostituerade och jordens avgudadyrkan [gräsligheter].

Det man har på pannan visar vem man tillhör. Det som fyller ens sinne. Och vi ser här att det är det Romerska. Det som var Romarriket. Det brukar ofta i Bibeln återges med Det stora Babylon, på den tiden Uppenbarelseboken skrevs var uttrycket det stora Babylon ett fördolt sätt att peka på Romarriket.

Skökan är alltså mera en fortsättning på Romarriket än den står för Jesus och hans Evangelium.

Den Katolska Kyrkan är ursprunget. Men uttrycket ”moder till de prostituerade” visar att det finns flera som kommer ur det här systemet och som i flera avseende går samma väg, att blanda in annat i Tron på Jesus som inte hör dit.

Karl Håkan