Ändetiden 14,

Djuren symboliserar ett steg på vägen i Guds Andliga skapelse

I början av 6:e dagen alltså mellan år 1000 e kr och år 2000 e kr kommer skapandet av djuren. Djuren är här symboliska. De är ett steg på vägen till det Gud slutligt vill skapa. 

Vi ser det i vår historia från 1000 och fram till idag. Det har varit en historiskt sett exceptionell utveckling. Men vi är inte framme.

1 Mos 1:24 <Trad:> Och Gud sade: Djur skall komma fram på marken, djur som andas, efter sina arter, och boskapsdjur och landdjur [kräldjur] och det levande på marken, efter sina arter, och det blev så.

| <Alt:> Och Gud sade: Liv skall komma ut på den fasta grunden, levande ande till vars och ens del, i överflöd och myllrande och vi skall göra liv på den fasta grunden, till vars och ens del, och det blev så.

1 Mos 1:25 <Trad:> Och Gud gjorde markens djur efter sina arter och boskapsdjuren efter sina arter och landdjuren [kräldjuren] efter sina arter, och Gud såg att det var gott.

| <Alt:> Och Gud gjorde den fasta grundens liv på sitt eget sätt, och det som är i överflöd på sitt eget sätt, och det sprudlande livet på sitt eget sätt, och Gud uppenbarade sig och därför blev det bra. 

Här har vi djuren. Det Gud skapade på vägen till människan. På Vägen till det som skulle bli som han ville. Lika honom.

Vi ser att de är av 3 slag. Det är de Ande fyllda de som är fyllda av helig Ande. Och det är boskapsdjuren. De som bara gör det man säger. Som en flock. Och så är det kräldjuren. De som kryper runt på marken. Och här tänker man på Ormen. Ondskan.

Och tittar vi på historien ser vi att det var just de här tre typerna som kännetecknar den här tiden från år 1000 och fram till idag.

Det är människor som Martin Lutter som fylld av Ande lyfte fram Guds Evangelium.

Det är de som bara lever sitt vanliga liv och inte gör något speciellt. Som Boskapsdjuren.

Och så är det ondskan. Den var också verksam. Som Gudsförnekarna och Franska revolutionen etc. Den kom också fram här. Som kräldjuren.

Vi ser mera om djuren i 1 Mos 2:18 - 20

1 mos 2:18 <Trad:> Och Guds Jashve sade: Det är inte bra att människan [Adam] är ensam, jag skall göra en hjälp som motsvarar honom.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son sade: Det är inte bra att Adam [människan, den blodröde] är tillsammans med lögnarna, jag skall göra åt honom ett hägn som möter det behovet.

1 mos 2:19 <Trad:> Och Guds Jashve formade från marken alla markens djur och alla fåglar i himmelen, och han förde fram dem till människan [Adam] för granskning och allt som människan [Adam] kallade den levande varelsen det var dess namn.

| <Alt:> Och Jesus [Jashve] Guds son lät det formas från mänskligheten [den kvinnliga människan], allt ondskans [hustruns] liv, och allt himmelskt mörker och han offrade Adam [människan, den blodröde], för till honom kallar han var och en till att godkänns, och all välsignelse, Adams [människans, den blodrödes] levande ande, vars auktoritet består, proklamerar han till var och en.

| <Alt2:> Och Jesus [Jashve] Guds son formade från mänskligheten allt kraftfullt liv och allt det väldiga namnets strålglans och han för fram inför Adam [människan, den blodröde], det levandes liv, och det han proklamerar över var och en, det var dennes karaktär [position].

1 mos 2:20 <Trad:> Och människan [Adam] namngav med namn alla boskapsdjur och alla himmelens fåglar och alla markens djur, men åt människan [Adam] fanns inte någon hjälp som motsvarar honom.

| <Alt:> Och Adam [människan, den blodröde] proklamerade med position, alla de tysta och allt det väldiga namnets strålglans och allt det kraftfulla livet, men för Adam [människan, den blodröde] fanns inget stöd [skydd, inhägnad] som motsvarade honom.

När vi läser i 1 Mos 2 så får vi en förklaring på vad djuren står för.

Vi ser här att djuren skulle vara till hjälp för Adam. Men det blev inte riktigt som det var tänkt. Och så är det här mellan 1000 e kr och 2000 e kr, saker utvecklar sig. Det kommer fram mer och mer avancerat och uttänkt. Men det är inte ända framme än. Det är inte som Gud slutligt vill ha det.

Men lika väl kan vi i vers 1 Mos 1:25 ovan konstatera att Gud såg att det var Gott. Det var alltså enligt Guds plan och det var ett steg i Guds frälsning av Människan.

Karl Håkan